Alla inlägg av brynte

Kallelsen. Förtroendet.

Från Nils Bryntesson, pastor och gästbloggare.

Hurdan är kallelsen? Oförsonlig, oresonlig. Visionen och längtan efter att vara del av Guds pågående verk kan mycket väl uppfattas så. Att få uppfatta bara en glimt av Guds rike kan förändra och vända ett helt liv på ett ögonblick. Den inre bilden försvinner inte. Längtan finns kvar. Gnager och strävar. Sprudlar och hoppas. Gläds, sörjer och vill.

Trots den starka längtan kan det vara svårt att omfatta. Hur blir jag del i Guds verk? Hur kan jag användas av Gud? Hur tar jag kallelsen på allvar? Hur kan det glada budskapet konkretiseras genom mitt liv?

Jag har återkommit till denna fråga långt innan jag själv benämnde det kallelse. Brottats, slitit och kämpat med frågan. En lång period hade jag till och med gett upp att hitta nån slags svar och väntade mig att det handlade om att följa Formen, Traditionen, Det Förväntade.

Vid sidan av min kallelse närmade jag mig de murar och gränser i vår värld som vi inte brukar ha möjlighet att se in bakom. Skuggsamhället. Världen utan papper. Där människor blir misshandlade och inlåsta utan rättegång eller möjlighet att försvara sig. Kontrasterna till den glimt av Guds rike jag fått se blev där så starka att det inte längre fanns nån tvekan om vad det glada budskapet handlar om. Att där få bygga ömsesidiga relationer som inte gömmer sig bakom institutioner gjorde att min redan tydliga kallelse hittade form.

En annan värld är möjlig. Såsom i himmelen, så ock på jorden.
I himlen finns inga murar och gränser, ingen misshandel och ingen inlåst.

Kallelsen kräver en annan värld. Den börjar med mig. Den kräver att jag tar hand om mig själv och den i min närhet som på något sätt är utsatt, även om det skulle gömma sig bakom en mur. Min nästa som mig själv.

Murar måste rivas, destruktiva system förgöras.
Alternativ måste visas upp och levas. Det glada budskapet.

Oförsonlig och oresonlig?
Tar jag kallelsen på allvar, glimten av Guds rike och kontrasten till det som döljer sig i skuggan. Tar jag Bibeln på allvar. Då har jag inte längre nåt alternativ.

Och glädjen i detta levda budskap!