Värdetransport

Gästinlägg av Anna-Lena Ståhle, ordförande i antagningsnämnden.

På Stockholms central är det som vanligt fullt av folk. Jag har klivit av tåget från Jönköping och är på väg genom underjorden till T-Centralen. Utan att det är nödvändigt faller jag in i stressen, skyndar på stegen och tränger mig fram. Varje gång jag kommer in i detta myller av folk tänker jag att det borde finnas en stor skylt över alltihop där det står ”Gud är inte långt borta från någon enda av er”.

Det är skönt att resa utan allt för mycket bagage. Man behöver inte mycket för en övernattning i Stockholm. Det som väger en del i min väska är ansökningshandlingarna som vi ska ta oss an i antagningsnämnden. Det är en rejäl bunt. Ett tiotal ansökningar som gäller önskan att bli pastors- eller diakonkandidat är den värdetransport jag har med mig.

När vi väl samlats vid sammanträdesbordet och lagt våra pappersbuntar framför oss känner vi nog alla att vårt uppdrag är ansvarsfullt och viktigt. Det är ett imponerande material vi har framför oss. Vi har läst och begrundat, vi har bett och resonerat. Det är fantastiskt så många olika erfarenheter det finns i detta material.

Vi som sitter runt bordet har olika erfarenheter . Utbildningen och SMK har naturligtvis sina representanter. Själv är jag den ende ”lekmannen”, och min erfarenhet är hämtad från den lokala församlingen. Där har vi under en period samtalat om ledarskapsfrågor .  Församlingsstyrelsen har samlat in olika synpunkter på vad man anser vara viktiga egenskaper för dem som ska leda församlingen.  Några exempel: god entreprenör, god teolog, bra predikant, karismatisk, kunna ta folk, utåtriktad, god administratör, kristuscentrerad, ha omsorg om församlingsmedlemmarna…….. . Med andra ord – det finns knappast någon god egenskap eller färdighet som inte finns på önskelistan.  Naturligtvis finns det ingen som kan svara mot alla dessa önskemål. Upplevelsen av att känna sig kallad, önskan om att få göra något för Guds rike, längtan efter att få göra en insats för sina medmänniskor är tydlig i handlingarna och är också en del av förutsättningarna för tjänst i församlingen. Det känns bra att vi kan erbjuda en utbildning som lägger grunden för att tjäna inte bara den struktur vi har idag, utan också för att möta utmaningar som vi inte ens kan förutse.

Det tar större delen av en arbetsdag att gå igenom ansökningshandlingarna.  Den sökandes kallelse vill vi inte ifrågasätta, men någon gång kan vi uppleva att den sökandes bild av det som väntar när det gäller utbildning och uppdrag inte stämmer med verkligheten. Då kommer den svåra men nödvändiga uppgiften att säga nej.

Innan jag lämnar SMKs expedition låter jag dokumentförstöraren tugga sönder mina kopior av ansökningarna.  Förhoppningsvis har jag med en ny bunt nästa gång vi träffas. För det är märkligt men sant – Gud kallar ständigt nya människor till tjänst.

Anna-Lena Ståhle

Anna-Lena Ståhle är ordförande i Antagningsnämnden. Tidigare var hon ledamot i Församlingsrådet. Hon har under sitt yrkesverksamma liv som lärare och rektor bott i Alingsås. Nu bor hon som pensionär i Jönköping och har under några år varit ordförande i Immanuelsförsamlingen. Förutom att vara aktiv i församlingen ägnar hon mycket tid åt arbetet med ensamkommande flyktingbarn.