Resumé

Gästinlägg av Lennart Helldén.

Kalle den entusiastiske tonårsledaren, som såg oss tonåringar och trodde att vi hade något att berätta om. En atmosfär med härliga skämt vid korvkiosken, vår samlingspunkt, men också  för tonåringen frågan om  ”vadan och varthän”.

Utrymmet, en kyrka o församling med plats för både frågor och svar, en gemenskap där den unge vuxne fick ta ansvar, uppleva hemkänsla och vara behövd.

En kompis kommer och ville ha hjälp, vi båda 19 år gamla. Han har på sitt första jobb fastnat i destruktivt beteende. Han vill att jag ska be för honom, för han trodde att jag kunde göra det. Vi bad  och jag tror han kunde hitta bättre sätt att leva med Guds hjälp.

Teologistuderandeporten stängdes. Jag blev inte antagen.  Men ledarbehov  i kyrkan ropade på mig. Andra i kyrkan gav mig uppgifter att läsa texter, säga något  jag varit med om.  Då minns jag ”kom till mig alla ni som är trötta och tyngda av bördor..”   — Den åldrande och vise Artur stimulerade till intressanta samtal om livet, dess kärvhet och glädje.  Skulle jag kunna ha något att säga om det?

Arbetsliv och kärlek gav nya dimensioner till livet.

Pröva igen???  Vid andra försöket lyckades jag få biljett till teologistudierna.

Jag fick läsa, läsa, läsa…. brottas med texter, Gud i historien, uppleva språkens många dimensioner, människors kamp med Gud o gud, läsa om författares brottning med Gud…. fascinationen över Pär Lagerkvists källmotiv.

Vilket bra avstamp till ett långt arbetsliv i brottningen med att försöka förstå människa och Gud. 

Lennart Helldén

Lennart Helldén är pensionerad pastor och leg psykoterapeut. Tidigare var han en av flera som tog emot pastorskandidater när de under sitt sista år hade 15 samtal med någon erfaren själavårdare/terapeut. Nu är han adjungerad i Antagningsnämnden och utför intervjuer med alla blivande diakoner och pastorer i samband med antagningen.