Potatisgratäng och regionala kyrkoledare

Johansson, Marcus 3Från pastorskandidaten och gästbloggaren Marcus Johansson som är född och uppväxt i Stockholmstrakten och som varit ungdomsledare i Grindtorpskyrkan i Täby. Marcus läser ett femte masterår och forskar om den första metodismen i Sverige.

En kväll i oktober satt jag på THS och väntade. Kvällen innan hade jag varit där och samtalet med en av de regionala kyrkoledarna om min framtid och nu skulle jag äntligen förhoppningsvis få ett förslag på tjänst att söka.

Egentligen började resan månader tidigare, redan på våren. Inför det sista året av utbildningen får nämligen alla kandidater komma med önskemål om tjänst samt beskriva sin tro och teologi samt hur den relaterar till Equmeniakyrkans teologiska grund. Det vi skriver i dessa dokument blir sedan underlag till tre intervjuer med lika många olika personer på Equmeniakyrkans kansli i Alvik. Efter år av studier och en allt starkare längtan att få komma ut i tjänst var det både spännande och nyttigt att få sätta ord på hur jag nu såg på mig själv, min kallelse och kyrkan.

De personer jag mötte vid intervjun var samma personer som jag mötte vid antagningen och samtalen går till på ungefär samma sätt. I dessa samtal fick jag också stämma av att jag fullgjort de förväntningar som finns på oss pastorskandidater. Allt för att jag ska bli en så bra pastor som möjligt. Det är trots allt jag som i min roll som pastor kommer möta både glädje och sorg, liv och död. Därför är det självklart för mig att kyrkan vill samtala om och förbereda mig för det.

Ibland får jag frågan om vi blir tilldelade tjänster och det blir vi inte. Istället får vi förslag på tjänster att söka. Detta betyder att samfundet i största möjliga mån hjälper oss att hitta en passande tjänst men i slutändan är det alltid upp till den lokala församlingen att kalla och anställa oss.

Detta för oss tillbaka till kvällen i oktober.

PotatisgratängKyrkans regionala kyrkoledare, de av oss pastors- och diakonkandidater som har ett år kvar (tillsammans med eventuella respektive) samt de på kyrkans kansli som arbetar med utbildning samlades för att först äta mat tillsammans. Det finns nämligen inget som gör stämningen mer avslappnad än lite potatisgratäng!

Sedan följer en andakt och därefter en genomgång där de regionala kyrkoledarna presenterar de lediga tjänster som de i dagsläget känner till. Därefter får vi följa med en av dem och förhoppningsvis få ett förslag. Jag skriver förhoppningsvis för det är väldigt olika från år till år hur det går just denna kväll. En del av oss kan till exempel vara låsta geografiskt på grund av familj eller liknande och då är det inte alltid tjänsterna räcker till eller passar. Så var det även för min årskull. Något som dock i sammanhanget är väldigt häftigt är att det nästan alltid sedan brukar lösa sig under året. Åtminstone för oss pastorskandidater.

Därför vill jag passa på att slå ett slag för diakonerna här, för de är helt fantastiska! Ofta läser jag annonser efter pastorer och tänker att här skulle det passa mycket bättre med en diakon. Det finns så många saker som diakonerna är bättre förberedda för än oss pastorer, men framförallt så är det fantastiska människor som är särskilt kallade att tjäna i Guds rike! Vi behöver fler människor med gröna diakonskjortor i våra församlingar.

Så hur gick det för mig då? Jag blev föreslagen en tjänst i Region Öst som jag sökte och så småningom fick. I augusti börjar jag arbeta som pastor med ungdomsansvar i Linköpings Missionsförsamling.

– – – – – – – – – – – – – – – – –

Snart är det bön- och offerdag för pastors- och diakonutbildningen i Equmeniakyrkan. I de flesta församlingar äger det rum söndagen den 8 mars. Och den 20-21 mars är det Öppet hus och Kallelsedagar på Campus Bromma (THS och Bromma folkhögskola), med sista anmälningsdag den 12 mars. Fram till dess kommer vi att blogga på BliPastor.nu varje vardag. Vi har valt att behandla lite olika ämnen för att belysa vad pastorsutbildningen innehåller och vad det innebär att vara pastorskandidat.