Etikettarkiv: antagningsnämnden

Hur många pastorer behövs egentligen?

Blogginlägg av Rune W Dahlén.

Igår kväll var vi många på Equmeniakyrkans teologgrupp på THS. Många pastorskandidater och många diakonkandidater. Tillsammans med de medverkande var det ungefär 45 personer samlade och lyssnade på intressanta råd och tips från anställda på Equmenia om vad man bör tänka på som församlingsanställd när man rör sig i de sociala nätverken på internet.

dsc_0502

En fråga som dyker upp när man möter alla pastorskandidater är hur många pastorer som behövs i framtiden i Equmeniakyrkan? Eftersom vi inte haft något svar på den frågan har vi famlat och gissat. Men nu har förre THS-läraren och docenten Sven Halvardson gjort en undersökning som ger oss mer underlag, även om det ändå finns osäkerheter kvar förstås.

Så här skriver Sven:

”På kort sikt täcks behoven i församlingarna med befintlig försörjning av medarbetare och nyrekrytering med nuvarande volym. På lite längre sikt behövs fler pastorer. Om det är där siktet ska tas föreslår jag en mindre utökning av antalet antagna pastorskandidater till, säg, 12 ‐ 18 årligen.”

Anledningen till att det behövs fler i framtiden är att många pastorer snart går i pension. Precis som i alla andra yrken finns det också ett antal pastorer som inte kommer att fortsätta inom det yrket fram till pension. Liksom det finns människor inom andra yrkesgrupper som kommer att sadla om och bli pastorer. Dessutom finns det pastorskandidater som upptäcker att de förstått kallelsen fel och som hoppar av under utbildningens gång, vilket gör att antagningsnämnden bör anta några fler än de 12-18 årligen som Sven nämner.

dsc_0501

Men hur många pastorskandidater har vi tagit emot de senaste åren? Ja, även det har Sven Halvardson undersökt genom att gå tillbaka allt ifrån antagningsnämndens första sammanträde i oktober 2012 och tre år framåt i tiden.

Antalet antagna pastorskandidater 2012-2015

Läsår Totalt Kvinnor Män
2012/13 17 10 7
2013/14 14 10 4
2014/15 8 3 5
TOTALT 39 23 = 59% 16 = 41%

Det kan ju verka dystert att antalet sjunkit för varje år. Men eftersom det nu gått ytterligare ett läsår kan vi lägga till några siffror och få följande tabell som är mer positiv:

Antalet antagna pastorskandidater 2012-2016

Läsår Totalt Kvinnor Män
2012/13 17 10 7
2013/14 14 10 4
2014/15 8 3 5
2015/16 14 11 3
TOTALT 53 34 = 64% 19 = 36%

Om vi tittar på ännu längre tid genom att lägga till statistik från Svenska Missionskyrkan, som var det största av de tre bildarsamfunden inom Equmeniakyrkan ser det ut så här:

Läsår Totalt Kvinnor Män
Svenska Missionskyrkan      
1998/99 14 5 9
1999/00 6 3 3
2000/01 8 4 4
2001/02 13 9 4
2002/03 26 12 14
2003/04 17 6 11
2004/05 14 7 7
2005/06 19 11 8
2006/07 20 11 9
2007/08 9 4 5
2008/09 17 4 13
2009/10 9 3 6
2010/11 12 9 3
2011/12 18 10 8
       
Equmeniakyrkan      
2012/13 17 10 7
2013/14 14 10 4
2014/15 8 3 5
2015/16 14 11 3
       
Totalt 255 132 = 52% 123 = 48%

Till Svenska Missionskyrkans statistik ska förstås Baptistsamfundets och Metodistkyrkans siffror fogas, men så långt jag förstått var det inga höga siffror. Det man tydligt kan se är dock att antalet nya pastorskandidater skiftar väldigt mycket år från år. En tillfällig nedgång bör därför inte leda till någon panik. Däremot har ju siffrorna sjunkit om man tittar över en längre tid, vilket gör det angeläget att ännu mer tala om Guds kallelse ute i församlingarna.

Och här är det oerhört viktigt att poängtera att rekryteringen inte bara kan skötas av några nationellt anställda, utan det är varje församlings och pastors uppgift att hjälpa människor att se sin kallelse. Eller annorlunda uttryckt: Gud har förstås kallat fler personer än de som svarat ja, och vi bör alla hjälpas åt att få de som är kallade att lyssna in denna kallelse och göra det möjligt för dem att gå.

Tittar man på varifrån de svenskfödda pastorskandidaterna kommer, och jämför med hur många pastorskandidater det borde ha varit i förhållande till antalet församlingsmedlemmar i varje region ser det ut så här.

Region Antal antagna pastorskandidater Antal pastorskandidater som borde ha antagits i förhållande till antalet församlingsmedlemmar i regionen
Nord 1 1
Mitt 3 4
Svealand 8 6
Stockholm 2 5
Väst 11 10
Öst 9 8
Syd 2 2
Totalt 36 36

Det man kan se är alltså att rekryteringen gått över förväntan i region Svealand (där för övrigt samtliga åtta pastorskandidater kommer från Värmland), region Väst och region Öst, medan rekryteringen gått sämre i region Mitt och framför allt i region Stockholm. Varför rekryteringen gått så dåligt i just Stockholm, där utbildningen ligger, återstår att analysera tillsammans med Stockholmsförsamlingarna.

Vi gläds förstås också över de nysvenskar som blivit pastorskandidater, och skulle önska att deras antal var ännu större.

I Sven Halvardsons utmärkta rapport finns det betydligt fler intressanta siffror och analyser, och där handlar det inte bara om pastorer utan också om diakoner. Jag rekommenderar därför alla intresserade att läsa vidare i rapporten som återfinns här.

Apropå ALT

Idag kan man läsa en artikel i Dagen om hur en blivande pastor är besviken på att inte få bli ordinerad i Equmeniakyrkan efter att ha läst på ALT – Akademi för ledarskap och teologi. ”Blivande pastorer på ALT tvingas läsa ett extra år” är den braskande rubriken. Journalisten har på många sätt gjort ett bra jobb, men det går ju inte att få in all information i en kort artikel. Därför passar jag på att här komplettera och förtydliga vad som sägs i artikeln.

Låt mig först säga att ALT säkert är en bra skola på många sätt. Jag har hört mycket gott om den och jag har en god relation till Ulrik Josefsson som är utbildningsföreståndare.

Så nu är det sagt.

En viktig fråga i sammanhanget är att varje kyrka och samfund måste ha sin egen ordning för pastorsrekrytering. Man kan ha synpunkter på dessa ordningar, men varje kyrka måste själv bestämma sin egen ordning.

Utan att kritisera någon annan kyrkas ordning måste man konstatera att det finns skillnader mellan t ex Pingströrelsens och Equmeniakyrkans ordningar på denna punkt. Liksom det finns skillnader mellan Equmeniakyrkans ordning och Svenska kyrkans eller Katolska kyrkans ordning. Skillnaderna kan vara så stora att det är svårt för en person utanför den egna kyrkan att riktigt förstå sättet att tänka.

IMG_3577

Nu ska jag ändå försöka förklara hur vi tänker i Equmeniakyrkan.

Den som vill bli ordinerad pastor i Equmeniakyrkan måste ansöka till kyrkans antagningsnämnd om att bli pastorskandidat. Det är en omständlig process som innefattar ansökningsblankett, livsberättelse, referenser, samtal med en regional kyrkoledare och intervju där den sökande möter tre olika personer. Antagningsnämnden består av sju ledamöter och fem adjungerade och har 5-6 heldagssammanträden per år. I nämnden sitter bland annat en biträdande kyrkoledare, en regional kyrkoledare och en representant för församlingarna. I besluten försöker man alltid uppnå konsensus eftersom frågorna är så viktiga.

När någon blir antagen tittar antagningsnämnden genast på hur utbildningen ser ut. Huvudvägen är alltid fyra år på THS. Men antagningsnämnden har möjlighet att i speciella fall besluta om särskild studiegång. Det kan gälla personer som har svårt att läsa i fyra år pga ålder, familj, tidigare yrkesutbildning etc. Långvarigt församlingsengagemang i Equmeniakyrkan, livserfarenhet och mångårig yrkeserfarenhet kan efter särskild prövning ge en något förkortad utbildning.

Om någon har en tidigare teologisk utbildning från ett universitet eller högskola i Sverige eller utomlands försöker vi värdera den utbildningen tillsammans med studierektor på THS. Frågan är vad som behöver kompletteras. Det är inte alldeles enkelt att veta i de fall då utbildningen kanske ägt rum i Libanon eller Honduras eller Pakistan, men vi gör så gott vi kan.

Ännu har ingen som läst hela utbildningen på ALT ansökt, men när det sker kommer vi att behandla den ansökan precis som alla andra ansökningar. Vi ser vad personen har med sig och beslutar om den komplettering som vi finner nödvändig.

Jag inser att man från t ex Pingströrelsens håll har svårt att förstå den här ordningen. Inom Pingströrelsen finns ju varken en antagningsnämnd, begreppet pastorskandidat, vägledningsår eller en nationell kyrkokonferens med ordination av diakoner och pastorer. När studenter från ALT klagar på att man inte kan bli ordinerad i Equmeniakyrkan direkt efter den utbildningen kräver man egentligen något som inte heller pastorskandidaterna blir efter sin utbildning på THS. Jag förstår som sagt att detta kan vara svårt att inse om man har en bakgrund i Pingströrelsen eller EFK. Men därför är det viktigt att läsa vidare i den här texten.

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

Ibland blir jag uppringd av en församling i Equmeniakyrkan som anställt en person som inte läst på THS. Församlingen uttrycker ett önskemål om att deras pastor ska ordineras så fort som möjligt. Mitt svar är då alltid att personen ifråga måste som alla andra ansöka om att bli pastorskandidat i Equmeniakyrkan. Inte för att arbetsgivaren vill det utan på grund av en inre kallelse.

En lokal församling kan aldrig fullgöra vad som åligger antagningsnämnden att göra. Det är bara antagningsnämnden som har kyrkostyrelsens uppdrag att bedöma om den sökande är lämplig. Den lokala församlingen bedömer om personen är lämplig i den egna församlingen, men antagningsnämndens uppgift är att bedöma om den sökande är lämplig som pastor i kyrkan som helhet. Det kan alltså bli en lång process, i all synnerhet om personen inte tidigare tillhört Equmeniakyrkan.

I den ekumeniska tid som vi lever i kan en person ha påbörjat en teologisk utbildning utan att veta vad hon ska ha den till, men under utbildningens gång kan det ha klarnat att kallelsen gäller pastor i Equmeniakyrkan. Om personen då ansöker om att få bli pastorskandidat försöker vi hitta en lösning där man inte behöver läsa om allting. Men har man för avsikt att bli pastor i Equmeniakyrkan kan man inte själv välja att t ex läsa två år på någon annan högskola och de två sista åren på THS.

Däremot kan antagningsnämnden besluta att någon får läsa något år på t ex ALT eller ett universitet om det finns starka skäl till det. Sådana beslut har tagits.

Andra högskolors utbildning är dock ofta så annorlunda i sitt upplägg att det blir schematekniska svårigheter när man flyttar över till THS. Utrymmet för fritt valda kurser krymper och i flera fall har det inneburit ett års längre utbildning än om man läste på THS redan från början.

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

Vägen till att bli pastor i Equmeniakyrkan är lång. Den går ofta via en bibelskola, församlingsanställning som ungdomsledare, ansökan BÅDE till att bli pastorskandidat och till utbildning, fyra års pastorsutbildning på THS med akademiska kurser och ett stort pastoralt program vid sidan av kurserna, regelbundna samtal med kyrkans kontaktpersoner, en ny prövning med intervjuomgång inför det sista läsåret, personbearbetning i en samtalsserie och utbildningsdagar som Equmeniakyrkan och Equmenia ansvarar för under det sista läsåret, samtal med de regionala kyrkoledarna inför första tjänst, vägledningsåret mellan studier och ordination med t ex förbön i kyrkokonferensen, enskild handledning, mentor, ett par besök av en kontaktperson från antagningsnämnden, en A-retreat med Magnus Malm och Ulla Käll och ett ordinationssamtal med en av kyrkoledarna. Först därefter kommer ordinationen i kyrkokonferensen som brukar vara en stark upplevelse med kyrkoledarens frågor, församlingsombudens kraftiga ja på frågan om man vill ta emot dessa som diakoner och pastorer i Equmeniakyrkan, och inte minst förbönsstunden.

IMG_2736

För många kanske vägen till pastor i Equmeniakyrkan tar sju-åtta år av studier, praktik, prövning och vägledning.

Att vägen till att bli pastor i Equmeniakyrkan ser ut så här är beslutat i demokratisk ordning av kyrkostyrelse och kyrkokonferens. Och vi tror att det också kan formuleras att den helige Ande och vi har beslutat detta tillsammans.

Andra kyrkor må få välja andra vägar, det har vi stor respekt för. Men så här ser det ut i Equmeniakyrkan, och vi tycker att man kan förvänta sig åtminstone en smula respekt för det.

Men varför ska man då läsa på THS om man vill bli pastor i Equmeniakyrkan? Jag ska ge några orsaker till det, men vill först säga att denna uppräkning inte ska ses som kritik mot andra kyrkors pastorsutbildning eller mot statens högskolor och universitet. Varje kyrka måste själv få besluta hur man vill att den egna pastorsutbildningen ska bedrivas.

1. Vissa kurser finns bara på THS, t ex Equmeniakyrkans historia och identitet.

2. När allt fler människor har en högskoleutbildning är det viktigt att även pastorn är akademiskt skolad och vet vad den miljön innebär.

3. Det är viktigt att det finns en viss volym i pastorsutbildningen vad gäller antalet studenter så att det verkligen blir en miljö där samtal och diskussioner kan förekomma och där det finns tillräckligt med studenter för att också kunna genomföra en utbildning med både bredd och spets. Det ska vara möjligt att själv kunna välja en viss fördjupning och inriktning beroende på gåvor och kallelse.

4. En blivande pastor måste få möta vanliga människors frågor mitt i utbildningen, vi tror alltså att det är bra med en högskola där inte alla ska bli pastorer eller präster och där inte ens alla är troende. Utbildningen får inte vara en skyddad verkstad utan bör finnas i vimlet av människor och frågor. En del pastorskandidater har uttryckt att de lärt sig lika mycket i fikarummet på THS som i föreläsningssalarna.

5. I en bra pastorsutbildning ska man ha tillgång till ett antal lärare som finns i huset och som man kan söka upp och fråga och samtala med. Det bör också finnas en bredd bland lärarna så att den blivande pastorn själv kan ta ställning i olika teologiska frågor, och då göra det utifrån bland annat personliga möten och inte enbart andrahandsuppgifter.

6. För att själv kunna söka kunskap under utbildningen måste det finnas ett stort teologiskt bibliotek med både bredd och djup.

7. Ska man bli pastor i Equmeniakyrkan är det viktigt att man går på en skola där det finns ett antal lärare som själva är pastorer i Equmeniakyrkan. På THS är också rektor, studierektor och utbildningsledaren för det teologiska programmet pastorer i Equmeniakyrkan.

8. En bra pastorsutbildning förenar akademisk utbildning och möjligheter till andakt och andlig fördjupning i ett frivilligt gudstjänst- och andaktsliv i stort sett varje studiedag.

Kallelsedagar.se

9. En pastorsutbildning får aldrig bara bestå av akademiska kurser. På THS finns för pastorskandidaterna t ex en avancerad utbildning med övningar i kommunikation och röst- och talteknik, predikoövningar som filmas och analyseras i gudstjänstseminarier, en samtalsserie på femton samtal hos en erfaren terapeut för personlig bearbetning, andligt forum med föreläsningar av olika gäster och efterföljande samtal och bön i grupper, samtal och övningar hos en mentor som själv är pastor i en Equmeniaförsamling.

10. Kontakten med församlingarna är livsviktig i pastorsutbildningen. Den sker på THS bl a genom att man som huvudregel ska ha varit anställd i en församling under minst ett år innan studierna påbörjas. Vidare genom verksamhetsförlagd utbildning i församlingar under andra, tredje och fjärde läsåret. Många är anställda som sommarpastorer åtminstone någon gång under utbildningen. De flesta predikar åtminstone några gånger per termin, studiebesök görs i församlingar i flera kurser, engagemang i en lokal hemförsamling uppmuntras. Vi tror att det är viktigt att den blivande pastorn inte knyts till bara en församling under utbildningen utan får smaka något av bredden i kyrkan, både geografiskt, storleksmässigt och fromhetsmässigt.

11. Equmeniakyrkan samarbetar med THS, framför allt genom sina två kontaktpersoner (varav en också är lärare på THS). Dessa personer leder Equmeniakyrkans teologgrupp som anordnar kvällssamlingar med föredrag, samtal och förbön, men också resor och övernattningar, församlingsbesök, retreater, pilgrimsvandringar, studiebesök, andlig vägledning i enskilda samtal med mera.

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

12. Pastorsutbildningen ska ske i en miljö där det utöver alla andra studenter också finns en grupp som har samma inriktning. De blivande pastorerna behöver träffa personer i samma situation och formas tillsammans genom samtal i gemensamma samlingar. Att vara pastor är ofta ett ganska ensamt yrke, och det är oerhört viktigt att det formas sociala nätverk redan under utbildningen, vilket man kommer att ha glädje av vid fortbildningstillfällen, nationella medarbetarkonferenser och de årliga kyrkokonferenserna, regionala medarbetarsamlingar etc, men inte minst när man behöver någon att samtala med i vardagen.

Kan då THS erbjuda den perfekta pastorsutbildningen? Nej, givetvis inte, det finns alltid problem att lösa och förbättringar att göra. På enskilda punkter kan andra utbildningar ha nått längre än vi gjort på THS. Men med en viss tvärsäkerhet (och med glimten i ögat) hävdar vi att det för en blivande pastor i Equmeniakyrkan inte finns någon utbildning i hela världen som är bättre än THS.

Men hur ser ekumeniken ut? På THS utbildas blivande präster i Svenska kyrkan och blivande pastorer från olika samfund. Svenska kyrkan har sin egen teologgrupp och när det finns tillräckligt stora grupper från någon annan kyrka tar vi kontakt med den kyrkan och uppmuntrar till att de ordnar med en kontaktperson och en teologgrupp.

Den som ordineras till pastor i Equmeniakyrkan är inte livegen. Man kan lånas ut till ett annat samfunds församling, liksom Equmeniakyrkans församlingar kan låna in pastorer. Vill man byta samfund är det ingen stor sak. Vi står i dörren och önskar Guds välsignelse i det nya sammanhanget. Guds rike är större än Equmeniakyrkan. På samma sätt tar Equmeniakyrkan varje år emot pastorer från andra samfund, både i Sverige och utomlands. Även då granskar antagningsnämnden ansökningarna och beslutar om kompletterande utbildning. Särskilt noga prövar vi så att ingen kommer med agg och bitterhet mot det gamla sammanhanget. Vi har ingen glädje av pastorer som öser galla över ett annat samfund.

Men kan man då inte utbilda sig och bli pastor i ett annat samfund och sedan så snart som möjligt välkomnas in i Equmeniakyrkans pastorskår och på det sättet själv kunna välja sin pastorsutbildning? Svaret på den frågan är ganska enkelt: Om någon medvetet och helt individuellt väljer en sådan väg för att efter eget huvud kringgå de beslut som finns i kyrkan, ja, då passar man nog inte heller som pastor.

cropped-IMG_9887-B.jpg

Här på BliPastor.nu kan man med hjälp av etiketterna läsa mer om de olika delarna i Equmeniakyrkans pastorsutbildning. Man kan också läsa mer i det dokument som försöker beskriva pastorsutbildningen. Det går att ladda ner här:

Past utb 150500

Den som vill är också välkommen att kontakta mig för ytterligare samtal i denna fråga.

Rune W Dahlén

74 pastorskandidater!

Blogginlägg från Rune W Dahlén.

Denna vecka är det kyrkokonferens i Equmeniakyrkan. I inledningsgudstjänsten på torsdag klockan 10 äger det rum en förbönsakt som är alldeles unik.

I år införs nämligen det vi hittills valt att kalla Vägledningsår och som innebär att pastors- och diakonkandidater ordineras först efter avslutade studier. I den kyrkokonferens som infaller alldeles i slutet på studietiden får de blivande medarbetarna förbön. Efter denna akt är de pastorer respektive diakoner utan ordination och de kan använda diakon- respektive pastorsklädsel.

De som fått tjänst påbörjar denna på sensommaren och efter knappt ett år ordineras de i kyrkokonferensen om de då är klara med alla studier. Här kan du läsa mer om Vägledningsåret.

Nu på torsdag är det alltså dags för den förbönsakt som inleder det första Vägledningsåret i Equmeniakyrkans historia. Sexton pastorskandidater och fyra diakonkandidater har tidigare avgett tystnadslöfte inför en av kyrkoledarna och får nu förbön. De flesta har en tjänst klar men de som ännu inte har det finns i vår särskilda omsorg och förbön.

Se alltså till att ni finns på plats i den inledande gudstjänsten på torsdag klockan 10. Och ni som av någon anledning ännu inte hunnit fram – delta i förbönen där du befinner dig. De blivande medarbetarna behöver all den förbön de kan få.

I gudstjänsten på lördag kväll kommer vi även att välkomna fem pastorer som tidigare arbetat i andra samfund och som nu vill gå över till Equmeniakyrkans pastorskår. Tre av dessa är inte tidigare ordinerade och därför blir det en ordinationshögtid även i denna kyrkokonferens.

– – –

DSC_0755Måndagen den 19 maj hade antagningsnämnden sitt sista sammanträde för detta läsår. Vi antog då fem nya pastorskandidater och sex nya diakonkandidater. Det innebär att vi nu, fram till på torsdag förmiddag, har 74 pastorskandidater i Equmeniakyrkan. Det är naturligtvis en väldigt hög siffra. Glädjande hög! Av dessa 74 är 43 kvinnor (58 %) och 31 män (42 %).

Equmeniakyrkan har också 16 diakonkandidater fram till på torsdag förmiddag. Av dessa är 13 kvinnor (81 %) och 3 män (19 %). Sju personer har gått igenom ett antagningsförfarande som gör att de kommer att välkomnas in i Equmeniakyrkans pastorskår – två kvinnor och fem män.

– – –

Equmeniakyrkans antagningsnämnd har nu funnits i två år. Under dessa två år har 45 personer ansökt om att få bli pastorskandidat. Av dessa sökande är 60 % kvinnor och 40 % män.

31 av de 45 sökande har antagits, vilket motsvarar 69 %. Av de 14 som inte fått ja har 13 fått nej (29 %) och 1 har idag sin ansökan bordlagd (2 %). Av de som blivit antagna är 20 kvinnor (64,5 %) och 11 män (35,5 %).

Under dessa två år har också 18 ansökt om att bli diakonkandidat, varav 15 kvinnor (83 %) och 3 män (17%). Av dessa har 16 antagits, vilket motsvarar 89 %. Av de antagna är 13 kvinnor (81 %) och 3 män (19 %).

Ytterligare statistik gällande ålder, region, stad/landsbygd, tidigare studier och yrke etc kommer att tas fram, men det har ännu inte hunnits med.

SayuriKikuchiEn sak till vill jag dock nämna, och det är den mångfald som finns vad gäller nationaliteter. Den kunde – och borde – förstås vara ännu större, men vi är ändå tacksamma för de som berikar oss med nya och annorlunda erfarenheter. Vi lever i ett mångkulturellt land och är tacksamma och glada för det. Det är en rikedom för Sverige och en rikedom som vi vill ha del av i Equmeniakyrkan.

Av pastors- och diakonkandidaterna samt de som ska välkomnas in i vår pastorskår är Ivani född och uppväxt i Brasilien, Jenny i USA men har även bott i Kina och Malaysia, Petra är född och uppväxt i Tyskland och har även bott i Kanada och Schweiz, Josué är född och uppväxt i Ecuador, Karen är född i Schweiz och uppväxt i Schweiz, IMG_3542Österrike och England, Marcela och Johanna är födda och uppväxta i Chile, Kelly är född och uppväxt i USA, Elisabeth är född i Indien och adopterad till Sverige, Rimon är född och uppväxt i Syrien med föräldrar från Turkiet men har också bott i Jordanien, Libanon och Sudan, Carla är född och uppväxt i Portugal men har också bott i Belgien, Mario är född och uppväxt i Mexiko

Josué LeonesDessutom är Ann gift med en man från Chile, Ingegerd och Annie med män från England, Rebecca med en man från Brasilien, Esther med en man från Frankrike, Arne med en kvinna som är född i Sydkorea, Hanna-Sara med en man från Ecuador och hon bodde själv under flera år i Ecuador under sin uppväxt som missionärsbarn. Emelie är förlovad med en man från Hongkong och Sayuri har en svensk mamma och en japansk pappa och bodde omväxlande i Sverige och Japan under sina första levnadsår.

Jag hoppas på en ny, mångkulturell bibellinje på Bromma folkhögskola. Jag har sagt det förut och jag säger det gärna igen. Från en sådan bibellinje skulle vi kunna rekrytera ännu fler diakon- och pastorskandidater med erfarenheter som kan berika vårt land och vår kyrka.

Söker ni pastor?

Blogginlägg av Rune W Dahlén.

Nästa år blir det många som slutför sina pastorsstudier, kanske hela 16 personer. För att alla dessa ska hamna rätt i sina första tjänster behöver vi tänka strategiskt och klokt. Men först några ord om siffror.

KyrKo 2013I ordinationsgudstjänsten i Karlstad nämndes det att 37 personer ansökt om att bli pastorskandidater sedan förra kyrkokonferensen. Det möttes av en spontan applåd i glädje och tacksamhet.

Men nu var det inte riktigt sant om man ska vara petig. De 37 personerna har ansökt om att få bli pastorer i Equmeniakyrkan, men några av dem – närmare bestämt fem – är pastorer från andra samfund som ansökt om att få bli överflyttade till Equmeniakyrkans pastorskår, och därmed har de inte ansökt om att bli pastorskandidater.

I slutet på maj förra året antog Baptistsamfundet och Missionskyrkan tio pastorskandidater och två diakonkandidater, och Equmeniakyrkans antagningsnämnd har under läsåret 2012/13 antagit 17 pastorskandidater och tre diakonkandidater. Dessutom har den nya antagningsnämnden föreslagit att fem sökande från andra samfund ska tas emot som pastorer i Equmeniakyrkan.

Det här är ovanligt höga siffror vad gäller pastorskandidater, och vi har anledning att tacka Gud. När Gud kallar människor till tjänst i Equmeniakyrkan är det ju alldeles uppenbart att han tror på denna kyrka och dess framtid. Det finns all anledning att vi följer i Guds fotspår och gör likadant.

Och nästa år kan alltså hela 16 pastorskandidater gå ut i sin första pastorstjänst jämfört med sex stycken i år. Ordinerade blir de sedan efter ett första vägledningsår (mer om det i ett kommande blogginlägg).

De regionala kyrkoledarna är nyckelpersoner när det gäller att hitta tjänster till de som är färdiga med sin utbildning. Men i höst kommer de att vara alldeles nya i sina egna tjänster, så vi måste se till att hjälpas åt.

Här kommer tre mycket konkreta råd till församlingar som söker ny pastor:

1. Tala med er regionala kyrkoledare under september, så att dessa vet vilka önskemål och tjänster som finns när de i början på oktober träffar de som läser sitt sista år på THS.

2. När ni annonserar efter ny pastor bör ni ange ett sista ansökningsdatum som ligger så långt fram i tiden så att både de som går sista året och pastorer med lite längre erfarenhet kan söka tjänsten. 1 nov kan vara ett lämpligt datum men det kan också ligga något senare. Däremot inte tidigare.

3. Läs under fliken Frågor på BliPastor.nu vad en församling bör tänka på om man vill anställa en nyutbildad pastor. En genväg till den alldeles pinfärska informationen finns här.

De pastorskandidater som i höst ska börja sitt sista läsår är Guds gåvor till Equmeniakyrkan. Många av dem har redan stor erfarenhet av församlingsarbete och de har varit väldigt uppskattade som ungdomsledare, sommarpastorer och praktikanter. Nästa höst ska de börja arbeta i församling, fyllda av inspiration och god vilja. Mötet med dem fyller mig med hopp och framtidstro för vår kyrka.

Ett gott gammalt år!

Blogginlägg av Rune W Dahlén.

År 2012 har varit ett förändringens år. Tre gamla 1800-talssamfund har gått samman och bildat en alldeles ny kyrka med arbetsnamnet Gemensam Framtid. Det har inneburit stora förändringar och mycket merarbete, men också arbetsglädje och framtidstro. BliPastor.nu har gått över från Svenska Missionskyrkan till Gemensam Framtid.

I våras arbetade fortfarande kyrkorna var för sig när det gällde ordination till diakon och pastor. I mars var de så kallade ordinanderna samlade till Missionskyrkodagar för att förberedas inför tjänst. Någon av dagarna var vi på Missionskyrkans kansli på Tegnérgatan 8 (notera tavlan med Missionskyrkans grundare, E J Ekman, på väggen).

Vid Gemensam Framtids kyrkokonferens ordinerade de tre bildarsamfunden var för sig, men i samma gudstjänst. En härlig skara diakoner och pastorer och många förebedjare.

Under terminerna samlas pastorskandidaterna till kvällssamlingar ungefär var tredje eller var fjärde vecka. Under våren var Per-Inge Lidén, Ann-Sofie Lasell, Josefine Arenius och Lotta Sundberg gäster. Kvällarna börjar med fika, information och gemenskap och avslutas med andakt i kapellet där det finns möjlighet till personlig förbön. Bön är en oerhört viktig del av teologistudierna.

På vinterhalvåret ordnar GF två retreater för pastorskandidaterna. En helt tyst för de som läser heltid på THS och en halvtyst för de som gör studieuppehåll, läser nätkurser eller ännu inte påbörjat studierna. I år var den tysta retreaten på Hjälmargården och leddes av Liselotte J Andersson. Den halvtysta var på Bjärka Säby och leddes av Andreas Sköldmark.

För att få ihop pengar till retreaterna ger pastorskandidaterna ut tidningen Årsringar. Den kommer i mars och räcker ett helt år. Tidningen trycks i 4000 ex och kostar 40 kr. Den är helt finansierad av annonser, så av de 40 kronorna går 20 till retreatkassan och 20 till Kongo för att stötta vår systerkyrkas pastorsutbildning. Det finns tidningar kvar att beställa!

Ett annat sätt att få in pengar till retreaterna är genom de två bokloppisar som pastorskandidaterna anordnar varje år. Det är öppet för alla att både skänka och köpa böcker.

Varje vår anordnar vi Kallelsedagar för de som funderar på kallelsen till en heltidstjänst. Då är det bibelstudier, seminarier, andakter, musikcafé och tillfälle till enskilda samtal. Huvudtalare 2012 var Linnéa Lidskog och Christer Daelander. Kallelsedagarna hålls från fredag kväll till lördag eftermiddag och föregås alltid av Öppet Hus på THS. Se mer på kallelsedagar.se!

I maj månad ordnade vi en helg med pilgrimsvandring i Riddersholms naturreservat. Vi bodde över två nätter på Kapellskärs vandrarhem och vandrade en heldag med Ann Westblom som ledare. Det var en ovanligt kall helg, men ändå var det två som passade på att bada i havet. För nattvarden utmed vägen hittade vi en någorlunda vindskyddad plats.

När det nya läsåret började hade min kollega Per Westblom fått andra arbetsuppgifter inom GF. Istället kom Britta Hermansson som en god ersättare och med ett antal avgränsade arbetsuppgifter. Under hösten hade hon hand om en teologgruppssamling. Andra gäster denna termin var Emanuel Karlsten, Carl-Johan Sävinger och Britta Bolmenäs.

Ibland försöker vi också få till någon mer spontan och frivillig samling för pastorskandidaterna. Det kan vara någon internationell gäst som är på besök i Sverige och som kan komma till THS på kort varsel. Den här hösten fick vi till ett besök på Bernadottebiblioteket på Kungliga slottet där Göran Alm var vår guide.

Den 1 oktober möttes GFs nya antagningsnämnd för första gången. Ann-Marie Thedéen är ordförande och står längst fram i mitten i grå kavaj. Under hösten har det varit mycket arbete med att ta fram nya blanketter, följebrev, instruktioner och arbetssätt samt kriterier för antagning, utbildning och ordination. Nu i slutet på året har vi 60 pastorskandidater i GF, varav flera är helt nya för mig jämfört med i våras.

Varje höst reser pastorskandidaterna iväg några dagar för att de nya ska få möjlighet att komma in i gänget och för att vi alla ska få tillfälle att umgås, se en ny del av Sverige och för att be inför det nya läsåret. Denna höst gick resan ända till Hemavan där SMU Fjällgård och Övre Norrlands distrikt av Svenska Missionskyrkan och SMU bjöd på kost och logi och fantastiska vandringar i fjällmiljö.

För oss som anställda i GF har det varit ett tufft år. Några av de som arbetat i ett av bildarsamfunden har inte fått möjlighet att fortsätta i GF. Andra har fått lägre tjänstgöringsgrad eller andra arbetsuppgifter. För mig har hösten inneburit stora förändringar med en ny arbetsgivare, ny medarbetare, pastorskandidater som är nya för mig men som kommer från Baptistsamfundet och Metodistkyrkan, nya kollegor i temagrupp Bildning på GFs nya kansli i Alvik, nytt arbetssätt genom projekt, personliga kontrakt, temagruppsmöten och storkanslimöten, gemensamt ansvar för projekt och budget i en temagrupp, ny antagningsnämnd, nya chefer, ny kurs på THS om GF, ny dator och ny mobil med nytt abbonemang. Spännande och utmanande och en möjlighet att tänka om och tänka nytt – men samtidigt en stor omställning och en stor arbetsbörda.

För pastorskandidaterna har omställningen varit mycket mindre, i all synnerhet för Missionskyrkans pastorskandidater som fått behålla sin kontaktlärare och sitt kommunikationsverktyg Mosaiken. En positiv förändring har varit att GF redan i sitt bildarmöte beslöt att även pastorer, liksom tidigare diakoner, kan ordineras utan att ha en tjänst klar. Redan i somras hade vi glädje av det genom att en ung pastor fick sin tjänst klar först i augusti men ändå kunde ordineras i maj. En annan positiv förändring är förstås att området för VFU (verksamhetsförlagd utbildning) och för nya tjänster blivit så mycket större när tre kyrkor gått samman.

En tredje förändring gäller förskjuten ordination som jag skrev om för ett år sedan och som är Metodistkyrkans bidrag in i arbetet med diakon- och pastorskandidater. Vad gäller antagning och tillsättande av tjänst har metodisterna fått vara med om de största förändringarna jämfört med tidigare, men på denna punkt har vi alltså antagit en modifierad metodistisk ordning. Tanken var att denna förändring skulle genomföras redan 2013, men vi väntar ett år för att det ska bli så bra som möjligt. Bland pastorskandidaterna har det funnits en del oro kring den förskjutna ordinationen. I arbetsgruppen som jobbar med frågan vill vi ta detta på allvar och kommer därför att i januari möta den årskurs som blir den första att få uppleva förskjuten ordination.

När tre gamla kyrkor går samman och bildar en ny kyrka måste det ske förändringar. Det har det gjort under 2012. Nu går vi snart in i ett nytt år, och ber då Gud att han ska hjälpa oss att leva i både tradition och uppbrott, goda rutiner och spännande utmaningar.

58 nya pastorskandidater på ett bräde

Blogginlägg av Rune W Dahlén.

Att antas eller inte antas. Det är frågan som den nya antagningsnämnden i Gemensam Framtid ska avgöra. I måndags var nämnden samlad för allra första gången. En av uppgifterna denna gång var att ta emot diakon- och pastorskandidater från de tre bildarsamfunden. Och så antog Gemensam Framtid två nya pastorskandidater.

När alla räknas samman har nu Gemensam Framtid 58 pastorskandidater, varav 30 kvinnor och 28 män.

Antalet diakonkandidater är 11. Men där är könsfördelningen sämre: 10 kvinnor och 1 man.

Mitt i förhandlingarna samlades vi för att Tomas Lannfjäll skulle kunna ta ett foto på
antagningsnämnden. Så här blev det:

Längst fram från vänster: Torbjörn Bådagård, Solveig Högberg, Ann-Marie Thedéen (ordförande), Marie Lindholm
Bakre raden: Roland Brage, Per Westblom, Owe Kennerberg, Rune W Dahlén, Olle Alkholm, Katarina Alsén, Ingrid Eek (sekreterare)
Saknas på fotot: Bengt Järlund

Ett sista blogginlägg…

Blogginlägg av Rune W Dahlén.

Detta blir ett sista blogginlägg… innan semestern. Jag befinner mig på Hönökonferensen där dagarna är fyllda av möten och samtal. Många pastorskandidater är här, och ikväll får de förbön i missionsmötet tillsammans med många andra. Du vet väl att du kan följa möten och studier via Hönö missionsförsamlings hemsida!

Förhoppningsvis kan det också bli nya diakon- och pastorskandidater efter denna konferens. Ikväll ska också de få förbön som funderar över sin kallelse.

Annars fick Missionskyrkan åtta nya pastorskandidater i slutet på maj. Nu finns deras namn här på BliPastor.nu (titta under fliken Kallelsen). Det betyder att 18 nya pastorskandidater antagits under läsåret 2011/12, vilket är en mycket god siffra.

I Missionskyrkans antagningsnämnds sista sammanträde beslöt vi också att överlämna Missionskyrkans diakon- och pastorskandidater till Gemensam Framtid. Detta har dock inte skett ännu, eftersom arbetet med att få fram en antagningsnämnd i GF dragit ut på tiden. Nu börjar den dock ta form, och nämndens första sammanträde blir den 1 oktober. Då tar GF emot Baptistsamfundets och Missionskyrkans diakon- och pastorskandidater – och givetvis även Metodistkyrkans om de haft några.

Den här sidan förblir därför missionskyrklig fram till i oktober. Då kommer listan över pastorskandidater att kompletteras med de som är antagna av Baptistsamfundet.

Så önskar jag er alla en riktigt god sommar!