Etikettarkiv: Equmeniakyrkan

Vilka var ordinanderna?

För knappt en vecka sedan var det ordinationsgudstjänst i Equmeniakyrkans Kyrkokonferens i Gävle. Det var en vacker syn med alla diakoner och pastorer som fick förbön och handpåläggning.

Men vilka var de egentligen? Här kommer en kort presentation.

Diakoner:
Karin Andersson, Vällingby, med tjänst i Kyrkan vid Brommaplan.
Ulrika Axelsson, Värnamo, med tjänst i Hestra och Gislaved.
John Bjurenstedt, Göteborg, med tjänst i Majornakyrkan.
Emma Gustavsson, Hudiksvall.
Nicolina Holmgren, Årjäng, med tjänst i Nordmarken.
Inga-Lill Ramnefors, Alingsås, med tjänst i Hammarkullen och Varberg.
Maria Rydbom, Trelleborg, med tjänst i Trelleborg.

Pastorer:
John Eidering, pastor och föreståndare i Vårgårda.
Åse Gardebrand, pastor och föreståndare i Vinslöv.
Maria Hammar, pastor med ungdomsinriktning i Vårgårda. Läs mer!
Elin Harrysson, pastor med ungdomsinriktning i Kyrkan vid Brommaplan. Läs mer!
Annie Kirk, pastor med ungdomsinriktning i Skövde. Läs mer!
Rebecka Benjaminsson Larsson, pastor och föreståndare i Brämhult. Läs mer!
Krister Liljegren, pastor och föreståndare i Lidköping. Läs mer!
David Lund, pastor med ungdomsinriktning i Hovslätt. Läs mer!
Erik Lund, pastor och föreståndare i Anderstorp. Läs mer!
Kennyh Widén, pastor och föreståndare i Södra Nissadalen.
Samuel Wångehag, pastor och föreståndare i Sigtuna. Läs mer!

Fyra pastorer mottogs från andra samfund:
Hugh Doyle från Baptist Union of Great Britain som har tjänst som fängelsepastor på Mariefredsanstalten.
Rosie Gard från Svenska Alliansmissionen som har tjänst som föreståndare på Wettershus retreatgård.
Martin Klemetz från Evangeliska Frikyrkan som har tjänst som krogpastor i Göteborg.
Peter Nätterdal från Pingströrelsen som är psykoterapeut och har tjänst som pastor med social inriktning i Kortedala.
Krister Liljegren

Både i Vårgårda och i Kyrkan vid Brommaplan får församlingarna ovanligt nog två nyordinerade medarbetare. I Vårgårda John Eidering och Maria Hammar och i Kyrkan vid Brommaplan Karin Andersson och Elin Harrysson.

Maria Hammar

Ett brödrapar ordinerades också: Erik och David Lund från Kil. De har för övrigt ännu en bror som är pastor: Jonas Lund i Tibro.

Samtliga foto: Boppe Perhamn

Bli pastor på länk?

Ibland blir inte livet riktigt som man tänkt sig.

Jag har snart läst färdigt mina studier för att komma ut i arbetslivet som pastor. Ett steg på den vägen är att delta i en gudstjänst under samfundets årliga kyrkokonferens med en förbönsakt för pastorer och diakoner som ska ut i vägledningsåret. Det är en högtidlig stund för hela kyrkan när man får be för de människor som ska ut i tjänst för Guds rike. Ett fint ögonblick.

Jag är en av de pastorer som ska ut i vägledningsåret till hösten och har därför sedan länge sett fram emot att gå upp på estraden som pastorskandidat och ner som pastor. Inte på något sätt för att få uppmärksamhet, utan för att det är en stor och djupt ödmjuk stund att hela Equmeniakyrkans kyrkokonferens ber om Guds välsignelse över min kommande tjänst som pastor under vägledningsåret. Denna stund då jag för första gången får bära pastorsskjortan och se ut över samfundet som har min rygg, och som jag har så mycket att tacka. Det är en svindlande tanke att jag som en enkel människa från lilla Jonsered får äran och privilegiet att bli buren i bön och omsorg av en så vacker gemenskap som Equmeniakyrkan. Det skulle bli en stor och viktig stund för mig, och jag skulle skriva ett blogginlägg om min upplevelse efteråt.

En stor och viktig stund blev det, fast på ett mycket annorlunda sätt. Istället för att åka till Gävle blev jag hemma med en nyfödd liten dotter. Jag hade med andra ord ingen möjlighet att åka upp till konferensen och fick följa gudstjänsten hemifrån tv-soffan. Jag hade laddat upp med att ta på mig pastorsskjortan och samlat min fru, min son och vår underbara lilla nyfödda dotter framför gudstjänsten. Jag smärtades av att jag inte kunde närvara, men samtidigt insåg jag vilken vacker stund jag fick tillsammans med min familj. Vi fick gemensamt delta i förbönsstunden hemifrån, och det blev till och med en och annan tår som stillsamt föll. En vacker stund, på ett helt annat sätt än jag hade föreställt mig. Det är fortfarande tråkigt att jag inte kunde närvara på konferensen, men samtidigt fick jag dela den stunden med de som jag har allra närmast mitt hjärta, och det blev på sitt sätt ett ögonblick att minnas länge.

Numera får jag lov att kalla mig pastor och skall snart ut i tjänst för Guds rikes skull. Vilken glädje att få spendera sitt liv med Gud, och att i sitt yrkesliv få arbeta för att människor skall få lära känna Jesus och växa i lärjungaskap samt att få finnas där för människor i alla livets situationer. Jag längtar ut i tjänst samtidigt som jag med stor ödmjukhet omfamnar ansvaret och utmaningen det innebär. Därför blir förbönsstunden i kyrkokonferensen en stark och viktig stund. Jag kommer inte bara ha Gud vid min sida när jag går ut i tjänst, jag kommer även ha ett helt samfund i ryggen. Ett samfund som tror på mig och ber för mig.

Nu är jag pastor. Känn på den!
Emil Thelin, pastor.

Vilka är det som går ut i Vägledningsåret?

2018 års kyrkokonferens i Gävle är nu avslutad. En av höjdpunkterna var förstås ordinationen av diakoner och pastorer på lördagskvällen, och vi återkommer på BliPastor till den gudstjänsten.

Men redan på torsdagskvällen var det en förbönsstund för de som nu går ut i Vägledningsåret som pastorer och diakoner. Vägledningsåret är året före ordinationen, och då får medarbetarna särskilt stöd av mentor och handledare. De får även besök av nationella handläggare för vägledningsåret, och de har ett par dagar tillsammans på hösten och en retreat med Magnus Malm och Ulla Käll på våren.

Under Vägledningsåret avslutas även studierna. Läsåret pågår ännu några veckor både på THS och Bromma folkhögskola, och några läser också en eller ett par kurser i höst. Den 1 mars 2019 ska alla studier vara helt avklarade inför ordinationen i kyrkokonferensen i Jönköping senare samma vår.

De flesta pastorer som ska ut i Vägledningsåret har nu fått en tjänst som de kan ha kvar även efter ordinationen. För några är det ännu inte klart med tjänst, men förhoppningsvis blir det klart under sommaren.

På bilden syns de pastorer som går ut i Vägledningsåret. De står samlade precis innan processionen in på gudstjänsten där de ska få förbön. Fotograf är Linnéa Lidskog.

• Johan Wikström, pastor i Vännäs.
• Emil Thelin, pastor med ungdomsinriktning i Ljurhalla. Han saknas på bild eftersom han nyligen blivit pappa för andra gången och inte kunde vara med på gudstjänsten. Han kommer att blogga imorgon tisdag.
• Anna Sundberg, pastor och föreståndare i Harbo.
• Sara Sjölander, samtal om tjänst pågår.
• Malin Rylander, pastor i Lindveden.
• Anna-Karin Ryberg, pastor i Sjömarken.
• Heidi Lundberg, pastor och föreståndare i Björklinge och Skuttunge.
• Maria Linder, pastor med ungdomsinriktning i Missionskyrkan i Linköping.
• Johanna Karlsson, omsorgspastor i Finspång.
• Marcus Johnson, pastor och föreståndare i Suderkyrkan på Gotland.
• Karl Hylén, pastor med ungdomsinriktning i Lerkil.
• Noomie Hammar, pastor i Sävedalen.
• Lisa Danell, pastor med ungdomsinriktning i Centrumkyrkan i Norrköping.
• Rebecca de Brito, pastor och föreståndare i Blomstermåla.
• Johanna Bjurenstedt Gustafsson, samtal om tjänst pågår (skymd på bilden)
• Mikael Andersson, pastor och föreståndare i Karlskoga.
• Lovisa Almén, pastor med ungdomsinriktning i Betlehemskyrkan i Göteborg.

De diakoner som går ut i Vägledningsåret är förstås lika viktiga som pastorerna. För information om deras tjänster hänvisas till diakonisekreterare Marie Lindholm.

Diakonerna som går ut i Vägledningsåret (och som vi tyvärr inte har någon bild på):
• Anna Ardin
• Kim D Bergman
• Liselott Björk
• Inger Burgén Levin
• Victoria Gejrot
• Anna Johannesson
• Maria Lindström
• Ulrika Magnusson
• Ingela Öhman

Sverige – ett missionsland i behov av församlingsplanterare

Är jag verkligen redo att leda en församlingsplantering? Lilla jag?! Jag är ju inte ens ordinerad än. Och dessutom är jag ju inte klar med alla uppgifter ifrån min pastorsutbildning.

I och för sig har jag drömt om församlingsgrundande i över tio år, men jag har också alltid haft bilden av att jag måste vänta in det rätta tillfället. Du vet, då några väldigt stabila, mycket mer kvalificerade och erfarna pastorer startar upp en ny församling som jag bara kan haka på. Visst har jag hunnit få en del erfarenhet av att tjäna i församling, men att starta upp en helt ny församling… Kan jag verkligen det?

Men så var det ju den där lilla ”detaljen” som jag ibland glömmer bort… Nämligen Gud. För Treenig Gud kallar ju precis vem Han vill. Till och med sådana som dig och mig.

Kanske kallar Gud även dig att utforska om församlingsgrundande kan vara din uppgift? För det behöver grundas många nya församlingar i Sverige nu, och till det arbetet behövs också många pionjärer. Jag ska förklara.

Sverige är numera ett missionsland. Det är inte roligt att behöva säga det, men vi måste våga se verkligheten som den är. Antalet församlingar runt om i Sverige sjunker i rask takt ikapp med medlemsantalen. Hur kommer detta att sluta? Och inte minst, om kyrka efter kyrka lägger ner, hur ska då människor i Sverige, mitt i sina individualistiska, postsekulära och prestationspressade liv, kunna få en rimlig möjlighet att få tag i det unika hopp som finns för dem i Jesus Kristus?

Equmeniakyrkan har tillsammans med flera andra kristna samfund insett detta krisläge och därför bestämt sig för att kavla upp ärmarna för att nå fler människor i Sverige med evangeliet. Därför satsar Equmeniakyrkan på församlingsgrundande. Och inte lite heller. ”50 nya församlingar och kristna gemenskaper innan år 2025” lyder målsättningen i Equmeniakyrkan. Underkänner Equmeniakyrkan därmed de redan etablerade församlingarna? Nej, verkligen inte! Alla olika sorters församlingar behövs för att vi på bästa sätt tillsammans ska kunna ta oss an uppdraget att nå Sverige med evangelium. För i detta uppdrag behöver vi varandra.

Equmeniakyrkan Kungsport är namnet på den församlingsplantering i Göteborg som min man Gustav och jag tillsammans leder sedan augusti 2017. Vi tror att församlingsgrundande behöver fungera som ett missionsprojekt. Där lärjungaskapet till Jesus Kristus, kärleken till Gud och medmänniskan får stå i centrum. Och där de som ansluter sig till planteringen medvetet går in för att tillsammans vara en missionell, inkluderande och generös gemenskap.

Vår bön är att människor i Sverige åter igen ska få upp ögonen för att Gud finns, för vad evangeliet om Jesus Kristus kan få innebära för dem, och för det unika och värdefulla som kyrkan kan få bidra med in i deras liv. Det finns ett fantastiskt glädjebudskap och hopp i den kristna tron som varje människa i Sverige behöver få möjlighet att höra och också ta del av.

Tänk vilken nåd det är att både du och jag får vara med på ett hörn i Guds kärleks mission, Missio Dei. Och detta bara genom att göra oss tillgängliga.

Karin Fransson
Pastorskandidat och församlingsplanterare i Equmeniakyrkan

Årsringar 18 i tryck – med avtryck

Blogginlägg från pastorskandidaten och gästbloggaren Kim Lillskog.

Jag trodde att jag skulle bli församlingskommunikatör. Och det ska jag väl bli i någon mån även som pastor. Men jag ville, jag drömde om, jag längtade efter att få göra Jesus känd genom det som församlingarna kommunicerar. Genom att producera snygga saker skulle jag få människor att titta den där extra gången på tidningsannonsen eller facebookinlägget och så skulle de människorna få chans att möta Jesus. De affischerna, annonserna, bilderna skulle få göra avtryck.

Så berättade Gud för mig att det var pastor jag skulle bli. Till en början var jag nog lite besviken. Vilken plats har egentligen en pastorskrage, en predikstol, en pastorsexpedition i världen jämfört med webben och sociala medier, begränsar inte Gud mig nu? Kanske var det bitterhet över att det inte fanns några jobb som församlingskommunikatör som fick mig att försöka fly undan pastorskallelsen istället för att se möjligheterna.

Men när jag till slut accepterade att det var pastor jag skulle bli såg jag att det finns oändligt många sätt att kombinera de kommunikativa och de teologiska kunskaperna.

Ett av de sätten är Årsringar. Det är ett stort projekt för oss pastors- och diakonkandidater som är involverade i att få ihop den här tidningen. Men det är en ära och en stor glädje att få vara med. Att ha fått göra just det jag drömmer om, att få belysa budskapet, att få lyfta fram berättelserna genom min formgivning och peka på Gud — wow!

Jag tror att de gåvor och den inspiration jag fått av Gud har fått göra avtryck i den här tidningen och jag vet att Gud har gjort avtryck i de människor som delar sina perspektiv i årets nummer. Jag ber att de berättelser som vi lyft fram får göra avtryck i de människor som får den i sin hand och jag tror att Gud gör avtryck när de där berättelserna fått landa i deras hjärtan, på samma sätt som Gud med sin kallelse gjort avtryck i mig. Köp Årsringar och köp några extra för att ge till någon som behöver få se vilka avtryck Gud gör i världen — avtrycken är många och ser väldigt olika ut.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Tidningen Årsringar ges ut av pastorskandidaterna i Equmeniakyrkan med ett nummer per år. Även diakonkandidater skriver i den. Tidningen finansieras helt av annonser, så hela behållningen går oavkortat till att stödja pastorsutbildning. Hälften går till pastorsutbildningen i de båda Kongostaterna och hälften till att Equmeniakyrkans pastorskandidater årligen får åka på retreat och till en av kyrkans regioner på gemenskapsdagar. Tidningen kostar 50 kr och kan beställas av rune@ths.se. Pastors- och diakonkandidaterna har med sig tidningar till försäljning på bön- och offerdagen, men de församlingar som inte får besök kan beställa en bunt och sälja själva.

Årets nummer har precis kommit från tryckeriet och har temat Avtryck. Chefredaktör är Gustav Gillsjö. Redaktionen har även bestått av Maria Linder och Moa Nilsson Forsén. Kim Lillskog har formgivit tidningen och fotografer har Johan Wikström, Maja Floberg och Gustav Gillsjö varit.

Vill ni ha besök?

I den berömda monologen om pastor Jansson spelar Hans Alfredsson en klockare som inleder med orden: ”Varför kommer ni inte när jag ringer för?” Vi skulle kunna vända på orden och fråga: ”Varför ringer ni inte när vi vill komma?”

 

Den 11 mars 2018 är det bön- och offerdag för pastors- och diakonutbildningen. Många har redan hört av sig och vi har bokat in ett 30-tal besök. Men fler församlingar får gärna höra av sig och fråga efter besök. Vi tar inget arvode när vi kommer. Och besöken kan även ske någon annan söndag än den 11 mars.

Vi som är villiga att komma är pastors- och diakonkandidater, lärare, rektorer och personal på skolorna samt ledamöter i antagningsnämnden. När det gäller pastorskandidaterna predikar de gärna. Så är det även med flera av diakonkandidaterna, men några av dem kanske känner att det räcker med ett vittnesbörd eller en hälsning från skolan. Flera av oss som gärna kommer är beredda att berätta lite mer om utbildningarna vid kyrkkaffet och svara på eventuella frågor.

 

Det här är även ett viktigt tillfälle att aktualisera kallelsen till diakon och pastor. Två veckor efter bön- och offerdagen är det Kallelsedagar på Campus Bromma (THS och Bromma folkhögskola). Datumen är 16-17 mars.

 

Vi brukar säga att diakon- och pastorskandidaterna helst inte ska medverka i sina egna hemförsamlingar eller församlingar där de varit medlemmar. Det är en viktig del av utbildningen att få se nya församlingar som man inte haft kontakt med tidigare. Gärna i en annan geografisk del av Sverige, med ett annat fromhetsmönster och i en annan storlek än den egna hemförsamlingen.

 

Ni behöver alltså inte betala något arvode utan endast reseersättning. Är resan lång kan gästen också behöva någonstans att sova över.

 

Vi kan inte lova att vi kan ordna något besök, men vi ska göra vad vi kan, och ju förr ni hör av er desto större chans är det att vi kan komma. Ni bokar oss genom att maila till mig, Rune W Dahlén, på e-postadress rune.w.dahlen@ths.se. Och berätta då gärna vilken typ av besök ni vill ha. Önskar ni predikan eller information eller både och?

 

I första hand prioriterar vi besök i de församlingar som inte hade besök förra läsåret, alltså vårvintern 2017. Församlingar som har pastorer eller diakoner i vägledningsåret har mindre chans att få någon. Helst vill vi komma till församlingar som inte fått besök på många år.

 

Förra läsåret slog vi rekord för tredje året i rad. 121 församlingar fick besök. Det vill säga nästan var femte församling i Equmeniakyrkan. Så många blir det kanske inte i år, men en hög målsättning är aldrig fel.

Jonas Eveborn har börjat som kaplan på THS

Från och med detta läsår har Equmeniakyrkan en kaplan anställd på Teologiska högskolan, Stockholm (THS). Frågan har diskuterats i flera år och när studenterna började sin hösttermin i slutet på augusti började också Jonas Eveborn sin tjänst som kaplan på 25 procent.

Jonas ordinerades till pastor i Svenska Missionskyrkan 2005 och tog initiativet till att bilda Immanuel 153 i Stockholm, där han arbetade i 4½ år. Sedan dess har han varit pastor och föreståndare i Linköpings Missionskyrka i 7½ år. Han har efterträtt Peter Halldorf som föreståndare för Ekumeniska kommuniteten i Bjärka-Säby, med Liselotte J Andersson som vice föreståndare. Men den tjänsten är inte på heltid, och därför fanns det också utrymme när Equmeniakyrkan ville anställa honom som kaplan på THS.

Jonas kommer att bo kvar i Linköping tillsammans med sin fru Christina och barnen Isak och Judit. Han är också mycket angelägen om att ha ett fortsatt ideellt engagemang i Linköpings Missionsförsamling och menar att den lokala församlingen är grunden för allt kristet arbete.

De tre saker som Jonas särskilt vill prioritera som kaplan är följande:

1) Vara ett stöd för Equmeniakyrkans pastorskandidater under deras utbildning.
2) Finnas med i gudstjänst-, andakts- och bönelivet på skolan.
3) Påminna om kärleken till den lokala församlingen, därifrån man kommer som pastorskandidat och dit man är på väg som pastor.

Konkret innebär tjänsten att Jonas kommer att finnas tillgänglig på THS för samtal framför allt på tisdagar. Men också finnas med i arbetet med retreater och med att samtala om kallelse till exempel på olika konferenser.

Det har länge funnits ett behov av att kunna hänvisa studenterna till en kaplan på THS. Inte så sällan uppstår frågor som man i första hand inte vill samtala med sina lärare om, utan med någon som inte sätter betyg eller sitter i antagningsnämnden. Även Svenska kyrkan har en kaplan på skolan, och från och med i år även Ortodoxa kyrkan. Eftersom flera studenter från Pingströrelsen nu går på skolan finns också en pingstpastor som kontaktperson och kaplan.

Rune W Dahlén

Vi är på Hönökonferensen

Blogginlägg av Rune W Dahlén.

Denna vecka pågår två viktiga arrangemang på var sin ö, och i båda är Equmeniakyrkan med. Hönökonferensen på Västkusten och Almedalsveckan på Gotland. Det finns ingen anledning att sätta dem emot varandra trots att de är väldigt olika till sin karaktär. Några få har möjlighet att åka emellan och vara med lite på båda ställena, men de flesta andra har inte den möjligheten.

En tradition sedan decennier tillbaka är att Hönö missionsförsamling bjuder de som läser till pastor i Missionsförbundet/Missionskyrkan och numera Equmeniakyrkan. Två måltider om dagen i mattältet och en säng i en skolsal är erbjudandet. Hundratals pastorskandidater har genom åren använt sig av den möjligheten med stor tacksamhet. Och eftersom Almedalsveckan är dyr och Hönökonferensen gratis är valet nog rätt enkelt för de flesta fattiga studenter på THS. Jag vet att åtminstone ett 25-tal pastorskandidater finns på Hönö minst en dag denna sommarkonferens, alltså nästan hälften av Equmeniakyrkans pastorskandidater.

Unni Jonsson har gjort bilder som visas på skärmar i Hönötältet före varje möte.

Equmeniakyrkan är oerhört tacksamma till Hönö missionsförsamling för den enorma arbetsinsats det innebär att år efter år arrangera Hönökonferensen. Och som kontaktlärare för pastorskandidaterna är jag väldigt tacksam för generositeten mot de blivande pastorerna. Att kombinera vinterns tysta retreat med läsårets utmanande akademiska kurser och sommarens trosvissa Hönökonferens är en väldigt bra mix.

Jag uppmanar alla er pastorskandidater på Hönö att ta till er av den goda undervisningen och de intressanta seminarierna. Men också att själva ställa upp som förebedjare och samtalspersoner i anslutning till mötena. Det är ovärderliga ”övningstillfällen” i skarpt läge inför framtida församlingstjänst.

Vi är också glada över att fyra pastorer i vägledningsåret medverkar på årets Hönökonferens. Carin Dernulf som talare, Maria Hammar och David Lund som ungdomskoordinatorer och ansvariga för förbönen vid ungdomsmötena, samt Annie Kirk som tolk vid onsdagskvällens möte.

I år kommer min kollega Linnéa Lidskog att finnas till hands på onsdag och torsdag för enskilda samtal om kallelse och tjänst . Linnéa har på deltid arbetat ett år som kontaktperson för pastorskandidaterna och från och med hösten är hon på halvtid handläggare för vägledningsåret och finns med på pastorskandidaternas samlingar och som rekryterare av nya medarbetare.

Även biträdande kyrkoledare Olle Alkholm erbjuder samtal, men på torsdag och fredag. Ett av hans ansvarsområden är just utbildningsfrågor och han har mångårig erfarenhet från bland annat antagningsnämnden.

Ta vara på möjligheten, du som emellanåt går med funderingar på om Gud kallat dig till pastor eller diakon i Equmeniakyrkan. Ibland är det gott att få samtala om sin egen upplevelse av kallelsen med någon som har erfarenhet av hur olika kallelser kan se ut. Och du som är alldeles trygg i att Gud kallat dig – boka in ett samtal för att höra hur du kan gå vidare i antagning, utbildning och ordination.

I konferensens kvällsmöte på onsdag klockan 19.00 blir det en speciell inbjudan till alla diakon- pastors- och prästkandidater, alla volontärer, teamare och ungdomsledare,  alla som ska läsa någon bibelskola i höst och alla som läser till församlingspedagoger, församlingsmusiker och liknande samt alla som inom de närmaste månaderna ska ut som missionärer, missionsarbetare och volontärer. Ni ska få komma fram i slutet av mötet för att få förbön. Linnéa Lidskog leder denna förbönsakt i år, och vi vet att många upplever den som en av konferensens verkliga höjdpunkter.

I en andra inbjudan kommer de att få förbön som önskar klarhet i sin kallelse och visshet om vad Gud vill med deras liv. Och då gäller det inte bara församlingsarbete som ett yrke, utan över huvud taget vad Gud har för plan med den enskilde. Många brukar söka förbön vid dessa tillfällen, och jag som sitter i antagningsnämnden och läser alla kallelseberättelser vet att det är många som räknar onsdagskvällens Hönömöte som en avgörande och helig stund i deras liv.

Efter mötet kommer pastorskandidaterna i Equmeniakyrkan att sälja tidningen Årsringar utanför tältet. Tidningen handlar om kallelsen och om att vara en Jesu lärjunge. Den kostar 50 kr och hela den summan används för att göra det möjligt för pastorskandidaterna att åka på en retreat per år och att åka på en gemenskapsresa till en lägergård varje höst. Det går utmärkt att swisha för den som inte har kontanter.

Presentation av alla nyordinerade och mottagna

Vi på BliPastor.nu gläder oss över Kyrkokonferensen i Vårgårda 2017 där elva pastorer och sju diakoner ordinerades. Dessutom mottogs fem pastorer från andra samfund.

Fotograf: Boppe Perhamn (gäller samtliga foton)

EvaMarie Brännström har första tjänst som pastor och föreståndare i Motala. Hon bor i Linköping och har tidigare arbetat som musiklärare samt på Studieförbundet Bilda.

Maria Fässberg Norrhall bor i Lindome söder om Göteborg. Hon har arbetat som läkare i flera år och arbetar nu som pastor i en projekttjänst på Överås.

Kennet Heinevik är utbildad fritidspedagog och har arbetat i många år i Hovslätts missionsförsamling. Sedan 2011 har han haft en tjänst  i Lekeryds missionsförsamling och där fortsätter han nu som pastor och föreståndare efter studier på THS.

Esther Kazen har läst teologi i Wales och på THS och har sedan 2013 varit anställd i Flatåskyrkan i Göteborg. Där fortsätter hon som pastor och föreståndare.

Från vänster: EvaMarie Brännström, Maria Fässberg Norrhall, Kennet Heinevik och Esther Kazen.

Hanna-Sara Leones har varit ungdomsledare i Södertälje och Vårgårda och varit skolledare inom Apg 29. Efter studier på THS är hon nu pastor och föreståndare i Västerportskyrkan i Kalmar samt på en mindre deltid studentpastor.

Josué Leones är född och uppväxt i Ecuador, där han också gått en dataingenjörsutbildning. Liksom sin fru Hanna-Sara har han varit engagerad inom Apg 29. Efter fyra års studier på THS delar han sin tid mellan en föreståndartjänst i Borgholm och en pastorstjänst i Kalmar.

Hanna-Sara och Josué Leones strax innan intåget i gudstjänsten.

Oscar Molneryd har läst fyra år på THS. Han har varit ungdomsledare i Hovslätt och är nu pastor med ungdomsinriktning i Lerum.

Matilda Nilsson kommer från Donsö och har läst global utveckling och teologi i Göteborg, Lund, Umeå och på THS. Hennes första pastorstjänst är i Mariakyrkan i Hammarkullen.

Phillip Taylor kommer från England där han läst teologi i fem år. I flera år har han arbetat i Sverige inom Ungdom med uppgift, bland annat i Vilhelmina där han också är bosatt. Under sitt vägledningsår var han pastor i Piteå och söker nu annan pastorstjänst.

Josué Leones, Oscar Molneryd, Matilda Nilsson, Phill Taylor, Kajsa Werling och Elin Westöö.

Kajsa Werling har läst fyra år på THS, men redan under sitt sista läsår började hon arbeta i Håstenskyrkan i Varberg, där hon fortsätter som pastor och föreståndare. Tidigare har hon varit ungdomsledare på Smögen.

Elin Westöö har läst teologi i Örebro och kompletterat med studier på THS. Hon har arbetat i två olika kyrkor i Örebro och är nu pastor och föreståndare i Larslundskyrkan i Sköllersta.

Först vid intåget gick Elin Westöö och Kajsa Werling.

Fem pastorer mottogs från andra samfund och välkomnades i gudstjänsten. Efter ordinationsakten fick de förbön.

Christina Andersson kommer från Svenska kyrkan och EFS och är nu pastor i Centrumkyrkan i Vindeln.

Bengt-Göran Backman kommer från Pingströrelsen och är ekumeniskt anställd skolpastor i Eskilstuna.

Saoud Bahhi är född i Syrien och kommer från den evangeliska synoden i Syrien och Libanon. Han bor i Linköping och har gudstjänster för arabisktalande grupper på flera ställen i Östergötland, bland annat i Linköping och Norrköping.

Mats Polsten kommer från Pingströrelsen och är nu pastor i Fågelmara missionsförsamling.

George Youssef är född i Egypten och kommer från den koptisk-katolska kyrkan och Salesianorden Don Bosco. Han är bosatt i Lidingö och har gudstjänster på arabiska i Ansgarskyrkan på Lidingö.

Christina Andersson, BG Backman, Saoud Bahhi, Mats Polsten och George Youssef.

Förutom alla dessa pastorer som ordinerades och välkomnades, ordinerades även sju diakoner.

På bilden syns från vänster till höger (uppgifterna om tjänst kommer från diakonihandläggare Marie Lindholm):

Linda Andersson är diakon i Ekensbergskyrkan i Solna.

Anna-Lena Christensen arbetade som diakon i Filipstad under vägledningsåret.

Anna-Karin Elebjörk Wahlström är diakon i Hållnäs-Skärplinge.

Maria Fahlcrantz driver ett café i Rimbo som socialt företagande.

Amie Holmqvist är församlingspedagog i Hyssna församling (Svenska kyrkan) och volontärdiakon i sin hemförsamling, Kinna missionsförsamling.

AnnaMaria Rose är diakon i Centrumkyrkan i Kungsör.

Charlotte Rosengren är diakon i Equmeniakyrkan i Huskvarna.

Och här är hela gruppen samlad på en bild, med diakonihandläggare Marie Lindholm till vänster och handläggaren för rekrytering, Rune W Dahlén, till höger.

Ett stort tack till fotografen Boppe Perhamn som tagit samtliga foton och lånat ut dem till BliPastor.nu.

Hur många pastorer behövs egentligen?

Blogginlägg av Rune W Dahlén.

Igår kväll var vi många på Equmeniakyrkans teologgrupp på THS. Många pastorskandidater och många diakonkandidater. Tillsammans med de medverkande var det ungefär 45 personer samlade och lyssnade på intressanta råd och tips från anställda på Equmenia om vad man bör tänka på som församlingsanställd när man rör sig i de sociala nätverken på internet.

dsc_0502

En fråga som dyker upp när man möter alla pastorskandidater är hur många pastorer som behövs i framtiden i Equmeniakyrkan? Eftersom vi inte haft något svar på den frågan har vi famlat och gissat. Men nu har förre THS-läraren och docenten Sven Halvardson gjort en undersökning som ger oss mer underlag, även om det ändå finns osäkerheter kvar förstås.

Så här skriver Sven:

”På kort sikt täcks behoven i församlingarna med befintlig försörjning av medarbetare och nyrekrytering med nuvarande volym. På lite längre sikt behövs fler pastorer. Om det är där siktet ska tas föreslår jag en mindre utökning av antalet antagna pastorskandidater till, säg, 12 ‐ 18 årligen.”

Anledningen till att det behövs fler i framtiden är att många pastorer snart går i pension. Precis som i alla andra yrken finns det också ett antal pastorer som inte kommer att fortsätta inom det yrket fram till pension. Liksom det finns människor inom andra yrkesgrupper som kommer att sadla om och bli pastorer. Dessutom finns det pastorskandidater som upptäcker att de förstått kallelsen fel och som hoppar av under utbildningens gång, vilket gör att antagningsnämnden bör anta några fler än de 12-18 årligen som Sven nämner.

dsc_0501

Men hur många pastorskandidater har vi tagit emot de senaste åren? Ja, även det har Sven Halvardson undersökt genom att gå tillbaka allt ifrån antagningsnämndens första sammanträde i oktober 2012 och tre år framåt i tiden.

Antalet antagna pastorskandidater 2012-2015

Läsår Totalt Kvinnor Män
2012/13 17 10 7
2013/14 14 10 4
2014/15 8 3 5
TOTALT 39 23 = 59% 16 = 41%

Det kan ju verka dystert att antalet sjunkit för varje år. Men eftersom det nu gått ytterligare ett läsår kan vi lägga till några siffror och få följande tabell som är mer positiv:

Antalet antagna pastorskandidater 2012-2016

Läsår Totalt Kvinnor Män
2012/13 17 10 7
2013/14 14 10 4
2014/15 8 3 5
2015/16 14 11 3
TOTALT 53 34 = 64% 19 = 36%

Om vi tittar på ännu längre tid genom att lägga till statistik från Svenska Missionskyrkan, som var det största av de tre bildarsamfunden inom Equmeniakyrkan ser det ut så här:

Läsår Totalt Kvinnor Män
Svenska Missionskyrkan      
1998/99 14 5 9
1999/00 6 3 3
2000/01 8 4 4
2001/02 13 9 4
2002/03 26 12 14
2003/04 17 6 11
2004/05 14 7 7
2005/06 19 11 8
2006/07 20 11 9
2007/08 9 4 5
2008/09 17 4 13
2009/10 9 3 6
2010/11 12 9 3
2011/12 18 10 8
       
Equmeniakyrkan      
2012/13 17 10 7
2013/14 14 10 4
2014/15 8 3 5
2015/16 14 11 3
       
Totalt 255 132 = 52% 123 = 48%

Till Svenska Missionskyrkans statistik ska förstås Baptistsamfundets och Metodistkyrkans siffror fogas, men så långt jag förstått var det inga höga siffror. Det man tydligt kan se är dock att antalet nya pastorskandidater skiftar väldigt mycket år från år. En tillfällig nedgång bör därför inte leda till någon panik. Däremot har ju siffrorna sjunkit om man tittar över en längre tid, vilket gör det angeläget att ännu mer tala om Guds kallelse ute i församlingarna.

Och här är det oerhört viktigt att poängtera att rekryteringen inte bara kan skötas av några nationellt anställda, utan det är varje församlings och pastors uppgift att hjälpa människor att se sin kallelse. Eller annorlunda uttryckt: Gud har förstås kallat fler personer än de som svarat ja, och vi bör alla hjälpas åt att få de som är kallade att lyssna in denna kallelse och göra det möjligt för dem att gå.

Tittar man på varifrån de svenskfödda pastorskandidaterna kommer, och jämför med hur många pastorskandidater det borde ha varit i förhållande till antalet församlingsmedlemmar i varje region ser det ut så här.

Region Antal antagna pastorskandidater Antal pastorskandidater som borde ha antagits i förhållande till antalet församlingsmedlemmar i regionen
Nord 1 1
Mitt 3 4
Svealand 8 6
Stockholm 2 5
Väst 11 10
Öst 9 8
Syd 2 2
Totalt 36 36

Det man kan se är alltså att rekryteringen gått över förväntan i region Svealand (där för övrigt samtliga åtta pastorskandidater kommer från Värmland), region Väst och region Öst, medan rekryteringen gått sämre i region Mitt och framför allt i region Stockholm. Varför rekryteringen gått så dåligt i just Stockholm, där utbildningen ligger, återstår att analysera tillsammans med Stockholmsförsamlingarna.

Vi gläds förstås också över de nysvenskar som blivit pastorskandidater, och skulle önska att deras antal var ännu större.

I Sven Halvardsons utmärkta rapport finns det betydligt fler intressanta siffror och analyser, och där handlar det inte bara om pastorer utan också om diakoner. Jag rekommenderar därför alla intresserade att läsa vidare i rapporten som återfinns här.