Etikettarkiv: pastorsutbildning

Havskajak, isvak och pastorsutbildning

Kennerberg, OweIdag gästbloggar THS rektor Owe Kennerberg.

Vi hanterar risker olika. Några lider av panikångest och ser ett dödshot i varje sjukdom, i varje flygresa, i varje brusten relation. Andra förtränger istället riskerna. Visst händer det olyckor, men inte mig. I varje fall inte idag.

Det finns ett annat sätt att handskas med risker. Att i förväg träna under ordnade förhållanden. Länge såg jag med blandade känslor på dem som nästan ljudlöst och så läckert gled fram i havskajaker. Det verkade ju livsfarligt att sitta fastspänd om man skulle välta och hamna under vattenytan.

Och vilken känsla är det inte att susa fram över blanka havsisar på långfärdsskridskor. Men du kan aldrig vara hundra procent säker. Rätt vad det är så kan det finnas något som gör att isen plötsligt inte bär dig.

Nu är det snart tio år sen jag och en god vän hyrde var sin havskajak och turades om att fastspända i kajaken välta i vattnet på en badstrand och själva ta oss loss med den andre beredd att hjälpa till vid sidan om. Sen gav vi oss iväg på en tur i Stockholms skärgård.

Har du testat och klarat av det som verkar hotande så är det inte så märkvärdigt längre. För några år sen så prövade jag på att öva på hur man gör om man åker igenom isen ner i vattnet. Det var inte alls så hemskt som man kanske föreställer sig.

Vakträning

Hur förbereder man sig på bästa sätt för att bli pastor? Ett jobb som blandar ytterligheter. Vigsel och begravning, fest och olycka, enskilda samtal och predika för många, ensamvarg och gemenskapsentreprenör. Och en levande församling är en församling där pastorn ständigt möter människor från olika samhällsklasser, kulturer, i olika åldrar med vitt skilda politiska och religiösa föreställningar och åsikter.

Vi tror inte att en optimal pastorsutbildning går att förena med att man bara jobbar vidare i sin egen församling och läser kurser på distans. Du behöver lämna ditt invanda sammanhang och möta människor från olika delar av landet, från olika kulturer och skilda livsmiljöer. Men där närheten till församlingslivet finns bland annat genom mentorer och verksamhetsförlagd utbildning i olika församlingar. Och där du dagligen får möta lärare som kombinerar pastoral erfarenhet med teologisk spetskompetens.

Och det är inte någon katastrof att mångfalden och olikheterna på THS ibland leder till friktioner. Vi tror inte på en pastorsutbildning där man lever i en bubbla med likasinnade. En bra utbildning är lika lite som pastorsjobbet enkel och bekväm. Den är rejält utmanande, men fylld av möjligheter. För den som tar vara på dem.

Owe Kennerberg

Glädjen och utmaningen i att studera

_MG_8695_mindre_bwFrån gästbloggaren och pastorskandidaten Marcus Johansson som läser ett femte masterår och jobbar deltid i S:t Peters kyrka i Stockholm.

Jag är en av två pastorskandidater som detta läsår har valt att studera ett extra femte år för att ta en masterexamen. Många frågar mig varför och jag tänkte därför passa på att förklara mig! Ibland får jag intrycket att utbildningen för en del ses som något nödvändigt ont som helst bör klaras av så snabbt som möjligt så att personen i fråga kan komma ut i församlingstjänst. Kanske kan det vara på det viset för en del men så har det aldrig varit för mig.

När jag för över fem år sedan skickade in min ansökan till THS var det med en längtan efter att få lära mig mer och att fördjupa min tro på Jesus, min förståelse av Bibeln och lära mig mer om kyrkan. Jag har under mina år på THS fått lära mig saker, utmanas, brottas med frågor och inte minst fått växa. Både i kunskap och som människa och lärjunge till Jesus Kristus. Visst har det bitvis varit jobbigt men med facit i hand ser jag att det har gjort mig starkare, klokare och mer ödmjuk i min tro och detta är jag väldigt tacksam över! Stort tack till alla mina lärare på THS för det 🙂

Ofta brukar vi pastorskandidater skoja om att den bästa delen av utbildningen är den i fikarummet. Det är där vi får prata om, diskutera och bearbeta det vi lär oss. En av de största fördelarna med THS är att det där finns studenter från så gott som alla kyrkotraditioner (och en och annan ateist) och att få samtala med dem, utmanas och utmana varandra har varit ovärderligt. Att det just är genom samtal och i relation till andra människor som vi växer är ingen slump. På samma sätt som alla är kallade att följa Jesus är vi också kallade att leva i församling och gemenskap. Det är i relationen till varandra och Jesus som vi får uppmuntra och utmana varandra, fundera över saker och bolla tankar. I slutändan är det så vi växer också som församling.

Att därför få lägga ett extra år på att läsa om det jag tycker är mest spännande (kyrkohistoria) ser jag som en stor förmån! Att få läsa om de som gått före oss, se hur deras samtid präglade och formade dem hjälper också mig att reflektera över vår egen samtid. Vad påverkas vi av och på vilket sätt? Är det bra eller dåligt etc. Detta är sådant jag kommer att ha användning för i mina framtida pastorstjänster men också sådant som fördjupar min egen tro.

Att läsa teologi är för mig inte något nödvändigt ont utan något som hjälper mig att växa och ger mig verktyg att bli en bättre lärjunge, ledare och människa.

Undervisning för att jobba i församling

Viberg, ÅkeFrån gästbloggaren Åke Viberg som är docent i exegetisk teologi på Teologiska högskolan, Stockholm (THS).

Ett nytt läsår har börjat, nya och gamla studenter fyller upp kurserna på THS.  Även om jag varit med länge och undervisat så är det märkligt hur entusiasmen ändå kan finnas där. Utbildning och undervisning är en utmaning för mig som pedagog, och det är en utmaning som jag antar varje gång jag går in i en föreläsningssal.

Jag började som högstadielärare, sedan undervisade jag en kort tid på gymnasium för att sedan slutligen gå över till högskola. Alla nivåer och utbildningsformer har sina speciella utmaningar och glädjeämnen.

I en teologisk utbildning som på THS är det roligaste och mest givande för mig som lärare i exegetik att vara med och väcka ett intresse för vad bibeltexten kan säga och göra. Och att sedan återknyta till både pastorer och präster ute i tjänst och få möjlighet att diskutera vilket värde som studierna i exegetik har haft. Det är berikande och en utmaning för den fortsatta utvecklingen av kurserna vi har.

För jag blir alltmer frågande inför den rent akademiska profilen på våra ämnen och kurser, och frågar mig alltmer om vi inte måste anknyta mer till yrkesutövningen, visa på hur ämnena och kurserna relaterar till vad studenterna ska syssla med i sitt yrke. Det är en spännande tanke och ett projekt som jag gärna vill arbeta vidare med på THS, för där ligger mycket av den kreativitet som finns hos både lärare och studenter. Ju mer distans vi skapar mellan den akademiska utbildningen och yrkesutövningen, desto svårare blir det att motivera till en bättre prestation, vilket gör att studenten blir sämre förberedd, och kanske finner undervisningen tråkig och irrelevant.

Nu är vi igång!

Inlägg från Rune W Dahlén.

Idag var en historisk dag i Bromma. De blivande pastorerna och diakonerna i Equmeniakyrkan har nu sin utbildning på samma campus eller skolområde. Bromma folkhögskola startade sitt nya läsår förra måndagen och THS startade denna vecka. Och idag samlades för första gången alla studerande på den diakonala linjen tillsammans med Equmeniakyrkans teologgrupp på THS. Så här såg det ut:

DSC_1210

(Observera att alla på bilden är inte antagna diakon- eller pastorskandidater. Lille Manfred i mamma Kajsas knä till höger är det till exempel inte. Men däremot Elin som viftar glatt längst ner till höger…)

DSC_1208Vi fyllde det största klassrummet på THS, och där presenterade vi oss för varandra, och Bromma folkhögskolas rektor Torbjörn Bådagård talade.

Det är viktigt att de blivande diakonerna och pastorerna känner igen varandra och kan mötas i restaurangen och gemensamma gudstjänster. De antagna diakonkandidaterna inbjuds också att vara med på Equmeniakyrkans teologgruppssamlingar på THS, även om de knappast kan vara med varje gång eftersom de bara läser måndagar och tisdagar.

Restaurangen som skapats genom en utbyggnad av matsalen är inte helt klar, men går att använda. Det är en fantastisk miljö. Här är ett par bilder från THS personaldagar i förra veckan, då vi första gången kunde komma och fika.

DSC_1196DSC_1190

 

 

 

 

 

DSC_1197

Och så här ser restaurangen ut från mitt arbetsrum. Det är en del kvar att göra på utsidan.

DSC_1203I måndags var det högtidligt välkomstprogram på THS. En av talarna var pastorskandidaten HannaSara Leones. Efteråt var det gudstjänst i ett fullsatt kapell med predikan av rektor Owe Kennerberg.

DSC_1206

 

 

 

 

Mentorskapet – trendigt men inte oviktigt!

OscarFrån gästbloggaren och pastorskandidaten Oscar Elfström.

– Ska vi ses den 17 december klockan 9?

Jag tänker att egentligen har jag tentamen i grekiska, inlämningar i andra ämnen och så vidare, men jag svarar ja och avslutar telefonsamtalet.

Det var min mentor Markus Landgren som ringde och frågade om vi skulle ses och ha en mentorsträff nästa vecka.

När jag googlar på mentorskap får jag fram 456 000 träffar, när jag sedan väljer att skriva in samma ord på engelska i sökfältet får jag 3 240 000 träffar. Det tycks vara otroligt hett att ha en mentor inom många olika sektorer.

Mentorskap är när en mer erfaren människa hjälper en person med mindre erfarenhet och delar med sig av sina erfarenheter för att få den med mindre erfarenhet att växa som människa och individ. Det optimala för ett mentorskap är en dialog mellan bägge parter och att man utbyter erfarenheter med varandra. Ungefär så stod det på en av de tre miljoner sökträffarna på internet.

På THS har vi pastorskandidater ett mentorsprogram som vi ska delta i och där vi möter en mentor minst två gånger per termin.

När jag började på THS fick jag höra från pastorer som hade gått på skolan ungefär så här: ”Mentorsprogrammet är en bra tanke, men för mig och min mentor har det varit svårt att få till regelbundna träffar.” Jag undrade vad detta berodde på. Kanske var det framför allt för att ansvaret ligger på pastorskandidaten att ordna träffen och för att det under studietiden känns avlägset att bli pastor. Av olika anledningar var det svårt även för mig att komma igång, men jag kände hela tiden att det är en otrolig tillgång att ha ett mentorsprogram i utbildningen.

Tisdagen den 17 december klockan 9. Det var nu jag och min mentor Markus skulle ha vår mentorsträff. Jag skyndar mig och skickar ett sms, ”kommer någon minut sent”, och får svaret ”lugnt” av Markus.

Vårt samtal börjar och vi pratar om livet i församling, att vara pastor, vilka utmaningar och förmåner som finns i yrket. Tillsammans drömmer vi och tillsammans visionerar vi om framtidens kyrka.

– Oj, nu är klockan 10.24. Om sex minuter är det dags för oss att runda av den här träffen. Vi avslutar med att be för varandra och det vi står i på skolan och på jobbet.

Trots att det ibland finns väldigt mycket att göra både som pastor och student är det alltid värdefullt att ha ett mentorsamtal. Och när man kommer från ett sådant samtal är man alltid upprymd efter att ha fått ”nörda ner sig” i församlingsfrågor. Efter dessa möten längtar jag tills jag får jobba i församling; efter dessa träffar får jag ny kraft till studierna.

Jag är otroligt tacksam över att ha en mentor som lägger ner tid och engagemang på mentorsprogrammet på THS. Och jag hoppas verkligen att även Markus uppskattar våra träffar.

Det är ju inte endast människor som funderar på att bli pastor som läser den här bloggen. Några läsare är pastorer i tjänst. Jag tycker det hade varit spännande att få höra vad ni har för erfarenhet av mentorskapet. Har ni en mentor? Är ni mentor till någon? Upplever ni liksom jag att det finns ett behov av att ha en mentor?

– – – – – – – – – – – –

Snart är det bön- och offerdag för pastors- och diakonutbildningen i Equmeniakyrkan. I de flesta församlingar äger det rum söndagen den 9 mars. Fram till dess kommer vi att blogga på BliPastor.nu varje vardag. Vi har valt att behandla lite olika ämnen för att belysa vad pastorsutbildningen innehåller och vad det innebär att vara pastorskandidat.

Konsten att ta emot kritik

JennyArnelöfFrån gästbloggaren och pastorskandidaten Jenny Arnerlöf

”Jag skulle inte kunna vara pastor för jag skulle aldrig kunna predika.” Så sa en äldre gentleman till mig över kyrkkaffet. Pastorer gör mycket mer än predika på söndag förmiddag men predikan är den speciella uppgift som människor relaterar till pastorsyrket. Att formulera ord om ”Ordet som blev människa och bodde bland oss” är en oundviklig (och spännande!) del av att vara en pastor.

En hel del pastorskandidater kommer till THS med erfarenhet av att ha predikat många gånger i sin hemförsamling. Jag var inte en av dem. Ändå hade jag mina egna idéer om hur jag skulle vilja ordna en gudstjänst och hur jag ville skriva en predikan. Som studiekamrater och vänner bekräftar vi ofta varandras insatser i kapellet men vi brukar inte ifrågasätta varandras tolkningar eller komma med förslag till förbättring; sådant behöver vi få från människor med mer erfarenhet och perspektiv. Därför var möjligheten att medverka i skolans andaktsliv någon gång per termin sådant som jag uppskattade väldigt mycket.

Att stå inför mina studiekamrater och predika på svenska, ett främmande språk för mig, gjorde mig oerhört nervös. Det enda som var värre var väntan på gudstjänst- och homiletikseminariet en vecka senare där man från två lärare skulle få feedback på predikans teologiska innehåll och praktiska kommentarer om kommunikationsstil. Jag upptäckte att det var ingenting att vara nervös för. Nu har några år gått sedan första gången jag deltog och jag har varit med om flera andakter och efterföljande seminarier, vilket jag är tacksam för. Tacksam? För att ta emot kritik? Ja, ja, inte alltid i ögonblicket kanske, men i efterhand. Hur ser ett sådant seminarium ut kanske ni undrar? Och hur ofta predikar man på skolan?

Andakter hålls på skolan normalt sett tre till fyra gånger per vecka. Varje termin skickas det ut ett schema där man tilldelas åtminstone en, ibland två tillfällen att dels predika, dels leda en andakt där en annan student predikar. Inför dessa tillfällen är man ansvarig att kontakta varandra för att planera och ordna någon som kan hjälpa till med den musik man vill ha.

Gudstjänst- och homiletikseminarier förekommer varannan vecka och alla som har varit delaktiga i att leda och predika en andakt under perioden kommer. I tur och ordning diskuteras varje andakt genom att de medverkande lärarna ställer frågor i enlighet med deras ämneskompetens. Frågorna ser olika ut beroende på vilken årskurs man går eftersom vi förväntas samla och utveckla vår kompetens under studiegången. De kan handla om allt från val av text och musik till ”varför talade du så fort? Hade du bråttom därifrån?” eller ”vad exakt var poängen du ville få fram?” Ibland blir det tydligt under en lärares granskande blick att man bestämt vad en predikan skall handla om och sedan väljer man en text som passar till det. Att använda Bibeltexten på det viset är inte bara dålig exegetik – det är ett farligt missbruk av ansvaret som anförtros en person med pastoral uppgift. Det är också ett förlorat tillfälle att låta texten själv tala och upptäcka vad den har att säga till oss i vår tid. Att få prova på och upptäcka sådana misstag i en konstruktiv miljö kan rädda oss (och församlingar!) från obehagliga moment i ”real time”.

Utbildningen på THS siktar till att göra ansvarsfulla teologer av oss och inte teologiska idealister. Det innebär att vår predikan måste ta hänsyn till världen utanför kyrksalen och de riktiga liv som levs av människorna som kommer för att lyssna. Att få feedback från lärare som vill oss väl är en oerhört värdefull möjlighet till utveckling av en viktig pastoral färdighet.

– – – – – – – – – – – – – – – –

Snart är det bön- och offerdag för pastors- och diakonutbildningen i Equmeniakyrkan. I de flesta församlingar äger det rum söndagen den 9 mars. Fram till dess kommer vi att blogga på BliPastor.nu varje vardag. Vi har valt att behandla lite olika ämnen för att belysa vad pastorsutbildningen innehåller och vad det innebär att vara pastorskandidat.

Lyssna till erfarenheter

SigneEkströmFrån gästbloggaren och pastorskandidaten Signe Ekström.

Jag är tacksam att min pastorsutbildning inte bara innefattar fyra års teologiska och ibland väldigt teoretiska studier. Att det finns verklighetsförankring är viktigt för mig. Och verklighetsförankring kan i pastorsstudier vara att få erfarenhet av tjänst och få lyssna till andra pastorer i tjänst. Det sker på olika sätt genom utbildningen men några sådana tillfällen är det vi kallar för Teologgrupp (TG).

På dessa träffar är det oftast en eller flera inbjudna gäster. Kvällen brukar börja med att vi alla fikar tillsammans vilket ger tillfälle att få umgås och lära känna de andra pastorskandidaterna lite mer. Vi brukar få information om vad som rör sig just nu och allt det som gäller oss kandidater. Sedan får vi lyssna till undervisning vilket brukar följas av samtal och diskussion. Och undervisningen kan ha ganska stor variation. Men det blir ändå lite annat än det man annars läser.

Ett TG-tillfälle som jag bär med mig var då några pastorer som hade arbetat några år kom och berättade om de första åren i tjänst. Det var när jag befann mig i slutet av min egen utbildning vilket gjorde det väldigt givande och för mig verklighetsnära att lyssna till. Och jag kände mig tacksam att få lyssna till andras erfarenheter innan jag själv ska stiga ut i en liknande situation. Sådant borde vi göra mer. Lyssna till erfarenheter hos de som gått före. Tänk vilken förmån vi har som befinner oss i en församling brukar jag tänka då, med så många olika åldrar och så mycket att ge varandra, så nära tillhands.

DSC_0516

Kvällarna på TG brukar avslutas med att vi samlas för bön och lovsång i kapellet. Då brukar vi be för den eller de som delat och undervisat under kvällen och även be för varandra och få förbön. Och jag tror att pastorsutbildningen inte hade varit vad den är utan de här tillfällena, och flera andra saker som är utanför själva studierna men ändå så centrala i utbildningen. Det blir då tydligt för mig att det inte bara är mitt intellekt som ska formas utan också mitt hjärta och min tro. Självklart är det viktigt att få hitta ett andligt hem även i andra sammanhang, som församlingsgemenskap utanför skolan. Men dessa kvällar påminner mig ändå om att vi inte bara är studenter tillsammans utan att vi delar något mer och något djupare.

– – – – – – – – – – –

Snart är det bön- och offerdag för pastors- och diakonutbildningen i Equmeniakyrkan. I de flesta församlingar äger det rum söndagen den 9 mars. Fram till dess kommer vi att blogga på BliPastor.nu varje vardag. Vi har valt att behandla lite olika ämnen för att belysa vad pastorsutbildningen innehåller och vad det innebär att vara pastorskandidat.

Att hjälpa fjärilen ur kokongen

PetraJonssonFrån gästbloggaren och pastorskandidaten Petra Jonsson

Sedan några månader tillbaka går jag regelbundet till en psykoterapeut. Det tar emot att skriva denna mening, men så är det. Någon undrar kanske vad det är som har hänt. Jo, det är så att dessa samtal är en del av vår utbildning till att bli pastorer. Vi måste gå dit, helt enkelt. Alla pastorskandidater som läser sista året får minst 15 stycken terapeutsamtal. De ska hjälpa oss att bli bättre själavårdare.

Men varför har jag ett sådant behov att rättfärdiga dessa samtal? Jag kan med glädje berätta om andra delar av min utbildning, om intressanta kurser och föreläsningar, om retreater och om dopövningar och mycket annat, men när det kommer till dessa terapeutsamtal blir det tvärstopp. Föreställ dig att du tillsammans med några vänner söker efter en tid att träffas och du säger någonting i stil med: ”Tisdag förmiddag kan jag tyvärr inte, då har jag en tid hos min psykoterapeut. Men onsdag fungerar.” Jag kan nästan lova att det kommer att bli knäpptyst och att alla skruvar sig lite obekvämt som man gör när någon har sagt något riktigt pinsamt och ingen vet hur man ska reagera på det

Jag var förvånad när jag blev medveten om min egen och om andras reaktion på temat psykoterapi. Jag hade inte förväntat mig att det fortfarande var så tabu- och skambelagt när någon behöver hjälp att få ordning på sitt liv. Detta är en viktig erfarenhet som jag tar med mig från denna del av min utbildning. Det visar mig än en gång hur nyttigt det kan vara att utsätta sig för nya erfarenheter och känna hur det är att befinna sig i olika situationer. Men dessa terapeutsamtal är mycket mer än en spännande perspektivväxling.

Vi får en terapeut tilldelad som arbetar utifrån en kristen grund. Efter ett första samtal kan vi välja om vi vill fortsätta med denna person eller om vi hellre vill prata med någon annan. För mig var det viktigt att få träffa min terapeut först och se om jag känner förtroende för henne. Det var med blandade känslor jag gick till mitt första möte. Jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig av dessa samtal. Jag uppskattar djupa samtal där man får nya insikter om sig själv och om livet. De ger tillfällen att växa som människa och att utvecklas i sin relation till Gud. Men 15 stycken djupa samtal lät mycket. Vad skulle vi prata om under alla dessa timmar? Skulle det hela tiden bli fokus på mina fel och brister och hur jag skulle kunna övervinna dem? Skulle jag behöva leta efter hemska barndomsminnen som någon ska analysera för mig? Jag hade många märkliga tankar och föreställningar, som det lätt kan bli när okunskap möter fördomar.

Jag kan avslöja att min oro var obefogad. Våra samtal hade inte sin utgångspunkt i några brister. Tvärtom. De var mycket givande. Det är en gåva att i en trygg och ordnad ram få prata med någon som verkligen lyssnar, att bli sedd och bekräftad. Vi människor blir aldrig färdiga, vi utvecklas ständigt och det är mycket värdefullt att ibland ha någon vid sin sida som man vet att man kan berätta vad som helst för och som hjälper en att ordna sina tankar.

En av de saker som jag hos min terapeut var förtjust i från första stund var en vas. Den brukar stå mitt emot den stol jag brukar sitta på. På insidan av denna vas finns en vacker röd fjäril som kravlar sig upp. För min terapeut är det en bild för vad psykoterapi handlar om: En förvandling. Att hjälpa till att den vackra fjärilen som finns i sin kokong kan komma fram.

Jag önskar att alla fick träffa någon som har det som sin uppgift att stärka det goda och vackra som finns i varje människa så att det positiva kan växa och ta mer och mer plats. Även om vi bara får 15 terapeutsamtal under vår pastorsutbildning och inte en psykoterapeututbildning, så hoppas jag att en av mina uppgifter som framtida pastor kommer att vara att verkligen lyssna på människor och att hjälpa dem att utvecklas och att växa som människa.

– – – – – – – –

Snart är det bön- och offerdag för pastors- och diakonutbildningen i Equmeniakyrkan. I de flesta församlingar äger det rum söndagen den 9 mars. Fram till dess kommer vi att blogga på BliPastor.nu varje vardag. Vi har valt att behandla lite olika ämnen för att belysa vad pastorsutbildningen innehåller och vad det innebär att vara pastorskandidat.

Tack för praktiken

ElinaSkarinFrån gästbloggaren och pastorskandidaten
Elina Skarin

Jag skulle vilja rikta ett stort tack till alla församlingar och pastorer i Equmeniakyrkan som någon gång tagit emot en pastorskandidat och möjliggjort en VFU (verksamhetsförlagd utbildning). Det har betytt väldigt mycket för mig personligen att få möta olika församlingar i olika situationer och på olika platser i landet. Det har glatt mig att pastorer tagit sig tid att under några veckor vara min handledare. Det har gjort stort intryck på mig hur församlingar öppnat upp och intresserat sig för mig och min framtid.

Under den fyraåriga pastorsutbildningen inom Equmeniakyrkan finns tre VFU-perioder. Jag har nyss avslutat min sista. Dessa tre perioder har hjälpt mig att uppfatta lite mer av mångfalden inom Equmeniakyrkan. Jag har fått möjlighet att ta del av församlingarnas olika utmaningar på lokalt plan och jag har fått ta del av utmaningar som de alla står inför. Det har breddat min förståelse av vad församlingsarbete kan innebära. Ett av de stora värdena med dessa VFU-perioder har varit att kunna observera det som sker i församlingen och hur ledarskapet utövas. En observation som aldrig är möjlig när jag själv är personligt involverad i ett sammanhang, oavsett om det är som pastor eller som församlingsmedlem. Det har också haft ett stort värde att få koncentrera sig på utvalda ämnen för de olika perioderna, vilket har gjort att jag har tvingats zooma in på sådant som annars skulle kunnat gå mig förbi. Samtidigt har jag också fått möjlighet att praktisera inom dessa områden, till exempel i ett undervisningspass för en Alpha-kurs.

IMG_3382Jag kan inte tala för hur alla pastorskandidater haft det under sina VFU-perioder, men jag vet att det har betytt mycket för mig även om det inte varit lätt alla gånger. Det har hänt något med mig när jag har kastats ut i ett nytt sammanhang, ut i den praktiska verkligheten, där jag på allvar fått ställas inför det som väntar mig som pastor. Det har gjort att jag börjat bearbeta hur jag vill anta pastorsrollen och vilka utmaningar det innebär.

Nu är jag på väg ut i församlingstjänst och avslutar min pastorsutbildning till sommaren. Jag hoppas att jag då kan ta tillvara det som jag lärt mig under mina VFU-perioder. Jag hoppas också att jag i framtiden gladeligen kommer att tacka ja om jag får en förfrågan om att vara handledare för en blivande pastor.

– – – – – – – – –

Snart är det bön- och offerdag för pastors- och diakonutbildningen i Equmeniakyrkan. I de flesta församlingar äger det rum söndagen den 9 mars. Fram till dess kommer vi att blogga på BliPastor.nu varje vardag. Vi har valt att behandla lite olika ämnen för att belysa vad pastorsutbildningen innehåller och vad det innebär att vara pastorskandidat.

Tystnaden ger Gud fritt spelrum

DavidLundFrån gästbloggaren och pastorskandidaten David Lund.

Det var nog för en 6-7 år sen som jag hörde ordet ”retreat” för första gången. Min mamma skulle åka på en tre dagars retreat. När hon förklarade vad det innebar så skakade jag mest på huvudet. Varför åka iväg till en plats mitt ute i ingenstans och sen dessutom vara tyst en hel helg? Vad kan det vara bra för? Retreat, tänkte jag, skulle aldrig vara något för mig.

Men oj, vad fel jag hade!

Varje år åker Equmeniakyrkans pastorskandidater på en retreat. Denna gång var platsen Berget i Dalarna. S:t Davidsgården på Berget är en ekumenisk retreatgård som ligger vackert belägen strax utanför Rättvik. Här tillbringade vi fyra dagar där vi fick följa gårdens dygnsrytm. Dagarna bestod av gemensamma bönesamlingar, vägledning, bibelmeditationer och måltider.

Att omgärda sig av tystnad hör ju inte annars till vanligheten i vårt samhälle idag. Hela tiden, över allt, så möts vi av ljud. Från det att den där eländiga väckarklockan väcker oss på morgonen tills att vi somnar i soffan på kvällen av bruset från tv. Människan är en social varelse som mer än gärna använder sin röst för att prata. När vi inte pratar lyssnar vi på musik eller kollar på tv. Tillfällena då det är helt tyst runt omkring en blir bara färre och färre.

På en retreat får man vara i tystnad. Man får lära sig att bli bekväm med den. Till en början är det inte lätt. Men ju längre tiden går, ju bättre blir det. I tystnaden får man möta Gud. Min erfarenhet är att när man är i vardagen så är det lätt att livet rullar på. Det finns så mycket runt omkring oss som kan ta vår uppmärksamhet. Som kan göra att vi missar att höra Gud.

På en retreat och i tystnaden så får Gud fritt spelrum. Gud får chansen att tränga in på djupet i ens liv. I centrum får relationen med honom stå. För mig var dessa dagar oerhörda värdefulla. Jag fick chansen att ännu en gång reflektera över min kallelse till pastor men framför allt min kallelse att vara lärjunge till honom. Jag fick uppleva nåden att vila hos honom som ger mig kraft. Gud blev närvarande igen.

För 6-7 år sen tänkte jag att åka på retreat aldrig skulle vara något för mig. Jag hade fel. Kanske har du tänkt samma tanke? Pröva vettja!

– – – – – – – – –

Snart är det bön- och offerdag för pastors- och diakonutbildningen i Equmeniakyrkan. I de flesta församlingar äger det rum söndagen den 9 mars. Fram till dess kommer vi att blogga på BliPastor.nu varje vardag. Vi har valt att behandla lite olika ämnen för att belysa vad pastorsutbildningen innehåller och vad det innebär att vara pastorskandidat.