Ska du vara tyst nu igen!?

Publicerat 

”Ska du iväg och vara tyst nu igen? Gör ni inget annat på den där utbildningen?” Så sa en av mina vänner när han fick höra att jag skulle iväg på retreat- och samtalsdagar. Fokus låg på tystnaden, inte på samtalet. Det verkar som om tystnad nästan har blivit något skrämmande i vår tid. Låt mig återkomma till det där med tystnad och samtal.

Om vi inte gör något annat än är på retreat? Jo, visst gör vi det, tyvärr är det så att retreat är en väldigt liten del av utbildningen men den är väldigt viktig. Åtminstone för mig. Jag har tidigare i mitt liv sprungit in i den där berömda väggen och att få åka på retreat är ett fantastiskt sätt att få koppla ur kontakten med yttervärlden och koppla in kontakten till det andliga. Att få sätta telefonen i flygplansläge och bara vara med sina egna tankar får mig att varva ner och lyssna till vad Gud har att säga till mig vilket kan vara svårt i det vardagliga bruset. Under retreaten får vi möjlighet att delta i vägledning och andakter och det finns dessutom utrymme för personliga samtal med våra retreatledare. För egen del hade jag en mycket specifik fråga som jag funderade på och när det inte var PM som skulle skrivas eller böcker som tvunget skulle läsas så fick jag möjlighet att vända och vrida på mina funderingar både enskilt och i samtal med några av ledarna och tillsammans med Gud.

Men du sa ju att det hette retreat- och samtalsdagar? Just det, precis så är det för de av oss som läser särskild studiegång och som inte tillbringar så mycket tid på skolan, vi får möjlighet att samtala både i mindre grupper och i stor grupp. Det här gör att vi får lära känna varandra lite bättre och få börja att bygga upp ett nätverk av framtida kollegor. VI får också möjlighet att dela sådant som vi funderar på när det gäller framtida tjänst eller annat i vår vardag som kan vara skönt att lufta tillsammans med andra. Det blev många goda samtal om sådant som är allvarligt och om annat som är lite mer lättsamt. En härlig gemenskap helt enkelt.

Retreat är en av alla de olika saker som vi får möjlighet att prova på i vår utbildning. Inom den världsvida kyrkan finns det så fantastiskt många olika sätt att möta Gud och uttrycka sin tro på. Då är det en förmån att vi får möta några av dem. Vissa hittar sin nisch medan andra upptäcker att det inte var något för dem. Själv tror jag att åka på retreat är något jag kommer att behöva för att fylla på kraft i mitt framtida yrke som pastor.

Till sist vill jag bara nämna något om finansieringen av de här aktiviteterna som vi får möjlighet att åka på. Som ni förstår är det inte helt gratis. En del får vi studenter stå för, en del står Equmeniakyrkan för men den största delen är pengar som vi har fått in genom att anordna bokloppisar med skänkta böcker ett par gånger per år på skolan och att vi säljer vår tidning Årsringar när vi är ute och predikar i olika församlingar. Vi är otroligt tacksamma för allt det stöd vi får genom att människor skänker böcker och köper vår tidning för att vi ska få fortsätta att upptäcka skönheten och ron i tystnaden.

Henrik Einarsson, pastorskandidat i Equmeniakyrkan