Kungaparet tar hjälp av blivande pastorer
Publicerat 1 april, 2014
Observera
Denna text publicerades första gången den 1 april, 2014. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.
Idag kan vi presentera den smått sensationella nyheten att Teologiska högskolan, Stockholm (THS) och det svenska kungahuset ingått ett avtal. Det gäller utplaceringen av en staty på en grönyta alldeles i närheten av högskolan.
Bakgrunden till den gemensamma satsningen är följande. THS ligger i hörnet Drottningholmsvägen och Åkeshovsvägen. Drottningholmsvägen är den fyrfiliga väg som går inifrån Stockholm via Brommaplan och ut till Drottningholms slott där som bekant kungaparet bor. Man kan alltså säga att det är kungens väg mellan bostaden och jobbet på Stockholms slott. Och vid statsbesöken är det alla kungars och drottningars och presidenters väg ut till mottagning och middag hos Silvia och Carl XVI Gustav.
Mer än en gång har vi tänkt att det är en bra tråkig väg att behöva sitta och köra på om man är kunglig. För att inte tala om när de ska åka i galavagn som här ovan. Det går väl an när man kör över Drottningsholmsbron och Tranebergsbron. Men däremellan! Alla som passerat det gigantiska reningsverket mellan THS och Brommaplan förstår. Inte är det vackert att se! För att nu inte tala om lukten. Visserligen ska detta reningsverk rivas, men det är flera år kvar till dess.
Från hovets sida har man därför en längre tid velat placera ut en vacker staty utmed vägen. Och då har blickarna fallit på den triangelformade gräsyta som ligger alldeles tätt inpå THS och Bromma folkhögskola. Här skulle ett konstverk kunna avleda uppmärksamheten från den trista omgivningen.
Här syns den triangelformade gräsyta där en staty skulle kunna placeras. Drottningholmsvägen syns i förgrunden och i bakgrunden skymtar Bromma folkhögskola och THS.
Samtidigt som hovet tänkt i dessa banor har man på THS gått i liknande funderingar. Och detta helt ovetande om varandra. Motiven för THS att vilja placera ut en vacker staty är delvis de samma. Lärares och studenters promenadväg mellan skolan och tunnelbanan vid Brommaplan är verkligen extremt tråkig. På THS har man försökt skapa skönhet genom bland annat Sten Kauppis textila konstverk samt tillfälliga konstutställningar av olika konstnärer. Men på väg till eller från tunnelbanan sköljs alla estetiska upplevelser bort vid åsynen och lukten av ett reningsverk som kan få även den mest avloppsintresserade att ge upp tanken på att bli rörmokare.
Reningsverket vid kungaparets paradgata och THS-studenternas skolväg.
Men det finns ytterligare ett motiv från THS sida. Nämligen att man skulle behöva en staty att öva på. Inte att tillverka men att avtäcka. Var och varannan socken med självaktning ska ju ha en egen staty vid Konsum eller busshållplatsen eller biblioteket, och alla dessa statyer ska förstås invigas och avtäckas. I takt med att Equmeniakyrkans pastorer inte bara vill vara pastorer för församlingen utan för hela samhället kommer frågorna allt oftare om att pastorn ska högtidstala och avtäcka nya statyer. Och det säger sig självt att en staty inte låter sig avtäckas så där utan vidare. Här gäller som i alla andra hantverk att öva och öva igen.
Till hösten startar Bromma folkhögskola i Betels gamla lokaler vägg i vägg med THS. Här finns ett stort konstnärligt intresse och kunnande i både musik och annan skapande verksamhet. Det gör att vi nu kan erbjuda en ämnesövergripande samverkanskurs mellan högskolan och folkhögskolan i konsten att inviga och avtäcka statyer.
Och just här finns de gemensamma intressen som bildar grunden för ett avtal mellan kungahuset och THS/Bromma folkhögskola. Kungaparet är nämligen ganska trött på att inviga statyer och ser nu en möjlighet att delegera vissa invigningar till de blivande pastorerna. Samtidigt ser Equmeniakyrkan det som en möjlighet för sina pastorer att genom statyinvigningar komma ur den alltid lika hotande frikyrkobubblan och bli samhällets pastor, inte enbart församlingens. Båda parter får också tillgång till den skönhetsupplevelse som så väl behövs på väg till eller från Brommaplan.
Här syns grönytan från THS horisont och med Drottningsholmsvägen i bakgrunden.
Från hovets sida har man därför erbjuditit sig att bekosta en staty som ska resas på den omtalade grönytan, och denna staty blir central i den påtänkta kursen. I gengäld har THS lovat att utbilda ett antal vältränade statyavtäckare varje år, samt att hålla statyn ren från klotter och fågelbajs.
Kursen kommer att heta ”Form och fest – om bild och bildning i en urban miljö”. Många delmoment ingår, som t ex konsthistoria och kommunikation, retorik och exegetik, komposition och ensemblespel samt omvärldsanalys och gymnastik. Som kulmen i kursen kommer kursdeltagarna att samlas på grönytan för att träna sig i att avtäcka statyn under högtidliga former. Detta måste naturligtvis anpassas i tid så att det inte sker under ett statsbesök eller när t ex drottningen ska i väg till ICA vid Brommaplan för att köpa mjölk.
Vid övningstillfällena kommer det att hållas tal under överinseende av EwaMaria Roos som är lärare i kommunikation och röst- och talteknik. ”Det är ju viktigt att de blivande predikanterna inte hemfaller i någon form av nasal predikoton i dessa högtidstal”, säger EwaMaria. Musikerna vid Bromma folkhögskola kommer att framföra nykomponerad högtidsmusik vars lämplighet efteråt kommer att bedömas av skolans musiklärare. ”Det gäller att skapa musik som startar i en mer sluten och introvert form och som blir alltmer öppen och naken ju närmare man kommer avtäckandet”, menar Göran Nygren. De studerande på Livsverkstan ska under ledning av Lotta Geisler studera hur täcket som ska avtäckas förhåller sig till statyns former, det vill säga hur tjockt och stort täcket bör vara för att formen på statyn inte helt ska avslöjas samtidigt som man ska ana tillräckligt mycket för att bibehålla intresset ända fram till avtäckningen. Gymnastikdelen i kursen innebär förstås en övning i att med fart, kläm och schwung avtäcka täckelsen.
Exempel på ännu icke avtäckta statyer där täckelset avslöjar precis lagom mycket.
En av de få i Bromma som varit motståndare till kursen är Åke Viberg som är lärare i Gamla testamentet. Men när han fått garantier för att varken Nebukadnessar eller någon guldkalv ska avbildas har han, om än motvilligt, gått med på förslaget. Själv vill han dock inte bli någon staty, säger han. Sven Halvardson, lärare i Teologi och omvärld, är desto mer förtjust. Med den här kursen ser han oanade möjligheter för hela frikyrkan att bli mer samhällsanpassad. ”Här kan verkligen Equmeniakyrkan gå före och statyera ett exempel”, säger Halvardson med glimten i ögat.
Avtäckningsövningarna är i första hand till för kursdeltagarna i kursen ”Form och fest”. Men samtidigt ryktas det om ett intresse vid hovet för att även kungabarnen ska kunna öva sig i den ädla konsten att avtäcka statyer. På skolorna i Bromma finns ju verklig expertis på området, och övningsfältet ligger bra till för att de kungliga ska kunna träna till exempel en tidig lördagsmorgon när trafiken inte är så livlig på Drottningholmsvägen. I förlängningen hoppas både skolorna och hovet på ett närmare samarbete där kungaparets barnbarn ska kunna delta i hela kursen. Det skulle i så fall göra THS och Bromma folkhögskola till kungliga hovleverantörer, nämligen av kunskap.
Kursen är för övrigt så unik så att det även finns intresse i våra nordiska grannländer för att deras kunga- och presidentbarn ska få delta. De skulle i så fall kunna få hyra in sig i något rum på Drottningholm under kursen eftersom övernattningsrummen i folkhögskolans källare inte är så lämpliga ur varken bekvämlighets- eller säkerhetssynpunkt. Ett samarbetsavtal mellan skolorna och hovet skulle kunna resultera i att hyran för rummen på Drottningholm inte blir så hög om prinsarna och prinsessorna och presidentbarnen tar med sig lakan och handdukar.
Här kan betraktaren själv avgöra att det trots allt är en viss skillnad mellan Drottningholms slott (ovan) och övernattningsrummen i folkhögskolans källare (till höger).
Man har från visst håll frågat om kursen även kan ges som nätbaserad distanskurs. Svaret är för närvarande nej med tanke på svårigheten att avtäcka en staty på distans, men det pågår faktiskt forskning på om det går att virtuellt skapa en illusion av en staty och ett täckelse. UARDA-akademin i Lund har ju här gått före med ett gott exempel genom statyn Intighet på Krafts torg.
En av de frågor som ännu inte är helt löst är vad statyn på grönområdet ska föreställa. Ett önskemål från rektor Torbjörn Bådagård är att det helt enkelt ska vara Waldenströms byst som idag står utanför Lidingö folkhögskola. Ur genusperspektiv skulle det kunna vara positivt med tanke på att Waldenström liknar Selma Lagerlöf. Även från kungafamiljens sida kunde Waldenström vara intressant eftersom han visade flera av de kungligas äldre kungliga släktingar runt på Missionsskolan på Lidingö i början på förra seklet.
En gipskopia av Waldenströms byst samt
blogginläggets författare (till höger)
Men andra har reagerat på tanken att använda Waldenströmsbysten. En av dem är THS-rektorn Owe Kennerberg som menar att en sådan staty skulle bli alltför missionsförbundisk i dessa klassiskt baptistiska kvarter. Han nämner istället en av Betelseminariet rektorer, överste Broady. Eller varför inte den hjältemodige baptistmissionären E V Sjöblom som kan avbildas med det klassiska fotot som förlaga där Sjöblom pekar på en karta. Själva kartan blir dock svår att få med, men han kan peka ändå, anser Kennerberg. Gustav II Adolf står ju och pekar i Göteborg. ”Här ska staden ligga”, tänks Gustav säga i Göteborg. Sjöblom pekar lite uppåt och på sockeln kan man skriva: ”Där ligger redan staden”. Och så kan folkhögskolans kör sjunga ”Jag har hört om en stad ovan molnen”.
Åter andra menar att man inte bör lyfta fram någon från de tre bildarsamfunden. Den ämnesansvarige i historisk teologi på THS, Joel Halldorf, föreslår istället att statyn ska föreställa Ulf Ekman till häst. Det skulle bli mer ekumeniskt och samtidigt lite kungligt storvulet och dessutom också associera till ridskolan som ligger alldeles i närheten av THS och Bromma folkhögskola. Skyddsombudet på THS har dock sagt nej till detta förslag med hänsyn till alla de studenter som är allergiska mot pälsdjur. När Joel påpekat att han ju inte menar en riktig häst har skyddsombudet ändå ansett att en del är så allergiska så att det räcker med att titta på en staty som föreställer en häst för att de ska börja nysa. ”Och hur skulle det se ut vid en högtidlig invigning”, säger ombudet och fnyser så att vilken häst som helst skulle kunna bli avundsjuk, samtidigt som en student hörs nysa i bakgrunden.
Storvulen staty som icke lämpar sig för pälsdjursallergiker.
En tredje grupp av tyckare anser att det inte alls ska vara någon känd person som avbildas. Själva folkrörelsemotivet inom väckelsen skulle istället kunna lyftas fram genom en staty som föreställer någon helt alldaglig person. Här har man t ex nämnt Sixten Persson, lantbrevbärare i Åtvidaberg och med i serveringsgrupp 2 i Baptistkyrkan på orten; Elna Jansson, kalaskokerska i Bengtsfors och städansvarig i pingpongrummet i Bengtsfors missionskyrka samt Edvin Karlsson, lokalvårdare på kommunkontoret i Örnsköldsvik och läktarkollektör i stadens Metodistkyrka. Alla tre ytterst präktiga personligheter i de sammanhang de är satta att tjäna.
Diskussionerna har med andra ord böljat fram och tillbaka under vårvintern, både på THS och i den kungliga familjen. I ett skede tog de ansvariga för Repet – Equmeniakyrkans digitala medlemsregister – till orda och föreslog att man helt enkelt skulle låta en slumpgenerator välja ut en medlem i registret och göra en staty av henne eller honom. Sagt och gjort – en medlem slumpades fram under överinseende av kungliga lotteriinspektionen. Men det blev inte alls bra! Den person som valdes var nämligen en medelålders herre i Bagarmossen som var så vida pass ful att ingen konstnär i världen skulle vilja göra en staty av honom. När hans majestät konungen såg ett foto på karlen ifråga utbrast han spontant: ”Visar vi upp den fulingen vid våra statsbesök kommer tredje världskriget att bryta ut!” Ett uttryck som för övrigt har alla chanser att bli bevingat.
Det senaste förslaget är nu istället att ha en hel statypark på grönområdet. Alla smakriktningar ska få sitt. I ett hörn kan Karin Wiborn stå staty och i ett annat Göran Zettergren. Gösta Hedbergs hund kan stå på en sockel och Walter Perssons sniglar på en annan. Kyrkoledare Lasse Svensson bör förstås avbildas ihop med något lämpligt attribut, såsom en predikstol eller ett tåg. Den fula karlen i Bagarmossen visade sig förresten ha en betydligt vackrare kusin i Österbymo, och hon bör förstås bli statyerad. Olle Hilariusson som är föreståndare för den diakonala linjen anser att det måste finnas en diakonal staty. Och varför inte en diagonal tvärs över hela gräsmattan, tillägger THS ekonomiansvarige Haig Damirjian som alltid brukar vara lite på tvären, men som framför allt anser att THS måste få valuta för pengarna om nu kungen lovat att pröjsa.
Kungen själv föreslog något mer klassiskt, t ex en gammal grekisk staty av en naken man eller kvinna. NT-läraren Rikard Roitto är inne på samma linje och tänker att statyn kan föreställa den unge man som naken sprang från Getsemane när folkhopen tagit hans kläder (Mark 14:51 f). Men en änkefru på sjunde våningen i ett höghus i närheten har bestämt motsatt sig detta och menat att den statyn i så fall inte får invigas. Hon har till och med hotat att hon ska anmäla kursens examinator för blottning i samma stund som statyn avtäcks, vilket fått de inblandade att ta tillbaka förslaget.
Någon föreslog att man skulle göra en staty som föreställer equmenias förre ordförande Johan Arenius, men även det förslaget avfärdades eftersom han inte kan stå still och vara tyst tillräckligt länge för att bli staty. Bättre då att ta en av högskoleverkets tidigare kvalitetsgranskare som ändå var så stela och konstiga. Betydande kvinnor och män inom den pedagogiska nydaningen bör också få sin plats – eller sockel, t ex överingenjör Elver Lyse (uppfinnaren av overheadapparaten, en man som inte var något större ljushuvud med tanke på att det mesta gick över huvudet på honom), pappershandlare Pelle Malm (skaparen av PM – dessa tentamenspapper som snart uppfyller jorden och som också blivit uppkallade efter skaparen) samt sist men inte minst fröken Anita Stroganoff (som uppfann lunchrasten).
Som alla förstår arbetas det nu intensivt med projekteringen av statyparken. Förhoppningsvis ska allt stå klart redan då det nya läsåret startar i höst.
En av mänsklighetens stora innovationer – en apparat som får det mesta att gå över huvudet på folk.