”Vi läser inte i 4 år för att peta Lasse Svensson”

Från pastorskandidaten och gästbloggaren Gustav Gillsjö. Han är född och uppväxt i Alstermo i Småland och har innan pastorsstudierna läst musik.

Jag har hört skräckhistorier om utbildningar där alla studenter är ute efter de bäst betalda och meriterande jobben när de är färdiga. I dessa historier gömmer studenter böcker, eller river ut sidor ur dem, för att deras klasskamrater ska få sämre resultat på tentor och inlämningar. Det är historier om hur egoismen har gjort människor till fiender, snarare än framtida kollegor.

Jag har aldrig hört en sådan historia från någon som själv upplevt det. Men i mina tidigare studier inom musikvärlden fanns en slags rivalitet som uttryckte sig på andra sätt. Det kan vara svårt att glädjas när en klasskompis får ett samtal från Stockholms stora symfoniorkestrar, för det betyder att jag missade en chans att komma in på marknaden. Det kan vara svårt att glädja sig åt att min kollega vann provspelningen och därmed fick jobbet som jag övat inför i månader. Det är svårare att glädja sig med varandra när man inte har ett gemensamt mål, något att sträva efter tillsammans, när allting handlar om att vara bättre än andra.

Detta kan vara den största skillnaden mellan att plugga på THS jämfört med andra utbildningar. Att vi inte är här i första hand för vår egen skull. Vi läser inte i fyra år för att peta Lasse Svensson som kyrkoledare eller ta reda på vilken församling som ger högsta ingångslönen. Vi som läser till pastorer gör det därför att vi på olika sätt har upplevt att Herren vill använda oss, trots alla våra brister, för att sprida Guds rike. Vi pastorskandidater har alla samma mål! Vi är inte rivaler, inte fiender, inte ens bara kollegor. Vi är bröder och systrar – ett dreamteam!

Varje höst börjar detta dreamteam med att åka iväg fyra dagar på det vi kallar Svalkanhelg. En ny termin betyder att det har börjat nya studenter på THS som har en kallelse att bli pastorer i Equmeniakyrkan. Jag tror att denna helg är speciellt viktig för dessa. Det blir ett tillfälle att komma in i gruppen och förstå att vår kontaktlärare Rune inte är så farlig som han ser ut.

Vi får umgås en långhelg och lära känna varandra genom samtal, måltider, lekar och andakter. Vi får i större och mindre grupper dela med oss vad det innebär att vara kallad till pastor – vår glädje, våra tvivel, våra gåvor, vad vi brinner för. Och vi får tillsammans be och lägga vår förberedelse för tjänst i Jesu kyrka i Hans händer. Låt oss kalla det för en väldigt from form av nollning.

Jag är otroligt tacksam för denna gemensamma rivstart på vårt nya läsår, för det gör en sak väldigt tydlig för mig – att vi kämpar tillsammans mot ett gemensamt mål. Vi är pastorskandidater som tillsammans förbereder oss för att tillsammans, sida vid sida, gå ut i tjänst i Equmeniakyrkan!

– – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Snart är det bön- och offerdag för pastors- och diakonutbildningen i Equmeniakyrkan. I de flesta församlingar äger det rum söndagen den 8 mars. Och den 20-21 mars är det Öppet hus och Kallelsedagar på Campus Bromma (THS och Bromma folkhögskola), med sista anmälningsdag den 12 mars. Fram till dess kommer vi att blogga på BliPastor.nu varje vardag. Vi har valt att behandla lite olika ämnen för att belysa vad pastorsutbildningen innehåller och vad det innebär att vara pastorskandidat.

När du köper tidningen Årsringar på bön- och offerdagen (eller någon annan gång på året) gör du det möjligt för pastorskandidaterna att resa på Svalkanhelg varje höst. Pengarna som kommer in vid tidningsförsäljningen går nämligen till att bl a subventionera dessa helger. Vi brukar besöka en region och en lägergård inom denna region. Den regionala kyrkoledaren är med som en av ledarna. Programmet kan bestå av föreläsningar, gemenskap, andakter, samtal, lovsång, studiebesök, lek, presentationsrunda, nattvard och förbön. På söndag brukar vi avsluta med att medverka i olika gudstjänster.

• Dela