Är det rätt att älska julen?

Från Hanna-Sara Leones, pastorskandidat och gästbloggare.

När snön yr kring huset, istapparna blir längre och fler, mörkret närmar sig sin höjdpunkt – ja då infinner sig en julkänsla, i alla fall i mig. Jag är en sådan där person som älskar att baka alla de juliga recepten, jag älskar att sätta in hyacinter överallt, tända ljus, ta in gran, sätta fram krubban med alla dess tillbehör.

Samtidigt finns det en gnagande känsla inom mig att det inte är helt rätt. Julen blir mycket, mycket större än påsken, och dessutom blir julen allt mer något helt annat än det evangeliet vill förmedla. Jag gör någon slags konstruktion för mig själv om att många av våra traditioner kommer just så här års på grund av att det är mörkt och vinter, det är vintertraditioner som lyckats ta ett stort utrymme i julen. Om det stämmer eller inte, det vet jag inte. Men för att jag själv ska kunna hålla fokus på julen så gör jag den konstruktionen.

När skolverket ger påbud till rektorerna att kontrollera innehåll i vad som förmedlas i kyrkan till skolbarn i en samling kring en av de största högtiderna i kyrkans rytm, där kyrkan egentligen inte får nämna det alls – då blir det än mer viktigt för mig själv att hålla fokus. När företag använder orden ”Julens glada budskap” som slogan i sin reklam för att sälja mer inför julen – ja, då blir det oerhört viktigt för mig att hålla fokus!

Men så fanns ju den gnagande känslan av att jag skulle vilja fira påsken mer än julen, det är ju påsken som är det avgörande i Jesu liv och offer för mänskligheten. Med några kursare satt jag och diskuterade om hur vi skulle göra, och vi sa att när vi kommer ut som pastorer och präster så ska vi göra påsken större! Vi ska låta varje dags text komma fram tydligare i sånger, utsmyckning etc. Och så ska vi verkligen fira med raketer, god mat, glädje och sång när påskdagens morgon gryr! Ett mål, en längtan som vi kanske får se mer av sen.

Men tills dess läser jag nu texterna till julens gudstjänster och låter dem tala in i mitt liv. Och samtidigt som jag förbereder predikan till julottan i min hemstad, sitter vi på grekiska-lektionen och översätter samma text, 1 Joh 1:1-4.

Det som var till från begynnelsen, det vi har hört, det vi har sett med egna ögon, det vi har skådat och har tagit på med våra händer, det är vårt ärende: livets ord. Ja, livet blev synligt, vi har sett det och vittnar om det, och vi förkunnar för er det eviga livet, som var hos Fadern och blev synligt för oss. Det vi har sett och hört förkunnar vi för er, för att också ni skall vara med i vår gemenskap, som är en gemenskap med Fadern och hans son Jesus Kristus. Detta skriver vi för att vår glädje skall bli fullkomlig.

Då blir det för mig en hjälp att se varför vi firar jul. Vi firar att Jesus, ordet, blev synligt för oss. Att han kom till vår värld, att han föddes, för att vara en del av oss, att vara den vi kan se, ta på med våra händer, den vi har lyssnat till. Författaren till 1 Joh. var troligtvis själv där och såg, hörde, vidrörde med sina händer. En verklig Jesus, en inkarnerad Jesus som kom nära, som är nära, som är livets ord. Vi firar jul för att förkunna om livets ord, för att andra också ska bli en del av gemenskapen med Fadern och Jesus Kristus. Då blir vår glädje fullkomlig, då fördubblas den, då blir Jesus mer synlig mitt ibland oss.

Och då blir min känsla kring julen vs. påsken lite lugnad – för julens budskap är starkt. Det är talande, och jag är förvånad över hur många texter som faktiskt talar om vad han kom för att uträtta, vad hans budskap är, vad hans lidande skulle åstadkomma. Då blir min längtan istället att synliggöra detta, att plocka fram de texterna, att belysa dem än mer.

Jag hoppas att ni alla haft en God Julhelg, och att ni får ett Gott Nytt Välsignat År från Herren!

Hanna-Sara Leones kommer från Södertälje och går andra året på THS. Hon är gift med Josué Leones från Ecuador och de bor i Hässelby. Tidigare har hon varit ungdomsledare både i Södertälje och Vårgårda och hon har varit ledare på tre Apg29-skolor, varav ansvarig skolledare på två.

• Dela