Att bli präst
Publicerat 25 oktober, 2011
Observera
Denna text publicerades första gången den 25 oktober, 2011. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.
Från Olle Alkholm, gästbloggare.
Häromdagen plockade jag lite i en bokhylla och ett häfte ramlade ut. Jag trodde inte att jag hade det kvar men nu var det dags att bläddra lite och läsa.
Jag var i femtonårsåldern när jag fick tag i häftet. Studie- och yrkesvägledaren (har ingen aning om vad sådant heter nuförtiden) på den gymnasieskola där jag gick hade ett litet kontor och utanför kontoret fanns ett bord med papper och häften. Jag kan fortfarande se hur det såg ut – kanske ett bevis för att vi inte ser med ögonen utan med …
Häftet heter Att bli präst och är skrivet av en person som själv var präst i Svenska kyrkan. Jag tror att jag såg mig omkring innan jag tog häftet. Att vara femton år och läsa ett häfte om att bli präst kan ju tyckas underligt och underlig var det minsta jag ville vara på den tiden.
Jag minns att jag tyckte det var märkligt att författaren var anonym och jag kan tycka så fortfarande. Eftersom Att bli präst trycktes för fyrtio år sedan är det ju inte säkert att författaren lever. Om han eller hon gör det skulle jag gärna träffa vederbörande och säga tack.
Det finns ju sådant i texten som väldigt tydligt handlar om Svenska kyrkan. Det finns ord och formuleringar som inte helt och hållet stämmer med hur vi formulerar oss i Missionskyrkan. Och det var Missionskyrkan som var mitt sammanhang. Där hade jag varit så länge jag kan minnas. Där hade jag mött människorna som ställt frågan om inte jag skulle bli pastor.
Jag tror aldrig att jag besvarade frågan på den tiden. Jag vill minnas att jag lyssnade. Möjligen sade jag något i stil med att det kunde jag väl kanske fundera på.
Men något hände när jag första gången började läsa i häftet. Inte för att det står skrivet något särskilt märkligt på sidorna utan för att jag levde i tron att det var skrivet till mig. Vilket det ju inte var med tanke på att det står om biskopar och prästvigningar och dessutom finns en fråga i ett citat som lyder: vill du desslikes så ställa ditt leverne, att det varder till föredöme för var man och ingen till anstöt?
Även om jag nog var lite lillgammal vid den här tiden tror jag inte att jag själv använde så konstiga ord. Men jag visste nog ungefär vad det handlade om började förstås undra vilka frågor som skulle ställas i Missionskyrkan.
Nu ska jag låta häftet ligga framme. Jag ska läsa några sidor då och då. Jag tror fortfarande, i min enfald, att det hade och har med mitt liv att göra. Det tycks mig som att Gud använde ett litet rött häfte för att tala med mig om att bli pastor i Missionskyrkan. Det blev jag ungefär tio år efter upptäckten hos studievägledaren.
Vilka egenskaper behöver man ha för att bli präst? Den frågan finns på sista sidan och den okände författaren ger sitt svar. Jag hade väl själv inte valt exakt följande formuleringar men jag tycker egentligen att det är ganska bra:
Egentligen behöver man bara tre egenskaper: kristen tro, intresse för människor och någorlunda läsbegåvning. När det gäller personlig utrustning och läggning i övrigt, finns det knappast några intressen som inte Gud på något sätt kan ta i sin tjänst. Vad det kommer an på är viljan att överlämna sig åt Gud, precis sådan man är, och säga: Här är jag. Jag ställer hela min varelse till ditt förfogande. Använd mig efter din heliga vilja.
Olle Alkholm är pastor och tf missionsföreståndare i Svenska Missionskyrkan. Han har tidigare bl a varit föreståndare i församlingar i Bergslagen, Halmstad, Malmö och Stockholm.