Att följa

En sommarkväll på en strand vid en sjö fick jag säga mitt ja. Mitt ja till att ge upp något av den för mig relativt givna vägen. Den väg jag så länge sett utstakad framför mig. Den väg som för mig tycktes vara den mest rimliga. Men något skavde. Jag visste, det finns något annat också, jag är på väg vidare, inte nödvändigtvis åt ett annat håll, men framåt, vidare från där jag var just då.

Jag hade precis läst klart mitt första år på förskollärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Under året hade en mer eller mindre medveten tanke och längtan växt fram att någon gång, någonstans få arbeta som ungdomsledare i en församling. Och nu sa jag mitt ja till det. Det tog ytterligare två och ett halvt år innan det var dags. Men där och då sa jag mitt ja. Ja, jag vill.

Kanske är det för dig som för mig att du märker att det inte sällan är i naturen, när du tar en promenad i skogen eller längs havet, blickar ut över ett fjäll, när du öppnar fönstret, tar in doften eller lyfter blicken mot himlen som du kan ana något av Guds storhet och tydligare höra ett tilltal. Av Gud som skapat och skapar. Som ger liv.

Att följa kanske handlar om att lyssna och söka. Att lyssna efter ett kom, att vilja följa, be med i den klassiska bönen: Herre visa mig din väg och gör mig villig att följa den. Att ta instinkter och magkänsla på allvar. Andras uppmaningar, frustration, avundsjuka, längtan. Att lyssna efter det där som inte verkar vilja ge med sig. Skavet. För mig var det på den där stranden som min väg till pastor, utbildning och tjänst började stakas ut. Jag förstod det inte riktigt då. För mig handlade det där och då om att släppa relingen, kliva ur båten och våga börja tänka på mig själv som ungdomsledare. Att ta klivet ut och börja gå på vatten. Märka att det faktiskt bar. Jag är glad att jag precis som Petrus hörde den där uppmaningen kom, och att jag faktiskt började gå åt det hållet (Matt 14:29).

När Jesus efter sin död och uppståndelse, möter Petrus på stranden, strax efter att de ätit frukost tillsammans frågar han inte efter Petrus förträfflighet. Inte heller frågade han om Petrus erfarenheter, lämpligheter i förhållande till ledaregenskaper och talang. Han frågar Petrus om hans kärlek, om hans fokus och om hans lojalitet. Har du mig kär? Älskar du mig? Vill du tillhöra? Vill du? Bra. Gå då. Var en herde för mina för. För mina lamm på bete. Det handlar om att ledas och om att leda. Att vara beredd att lyssna, ta sig tid. Om att gå före och att fösa på. Att söka platser där det finns föda. Att ge skydd. Vara beredd att ta strid (Joh 21).

Jesus sa till Petrus: Följ mig. Petrus lämnas inte ensam i uppdraget. Och inte heller vi. Älskar du mig? För mina lamm på bete. Var en herde för mina för. ”Visa mig, Herre, din väg, så att jag kan vandra i din sanning” (Psalm 86:11).

Linnéa Lidskog, kontaktperson pastorskandidater

(Texten publicerades första gången i tidningen Årsringar 2019)

Vill du läsa teologi? Bär du en längtan att bli pastor?
Sista dagen för ansökan till kurser på Enskilda högskolan och Teologiska högskolan är 15 april. På www.blipastor.nu under ”Antagningsprocess” hittar du mer information om att bli pastorskandidat. Om du vill veta mer om enstaka kurser i teologi, läs mer på www.ehs.se
För telefonkontakt ring Cicci Hagevi, vik. handläggare för medarbetarrekrytering, 0709-72 40 90.

• Dela