Att hjälpa fjärilen ur kokongen

Från gästbloggaren och pastorskandidaten Petra Jonsson

Sedan några månader tillbaka går jag regelbundet till en psykoterapeut. Det tar emot att skriva denna mening, men så är det. Någon undrar kanske vad det är som har hänt. Jo, det är så att dessa samtal är en del av vår utbildning till att bli pastorer. Vi måste gå dit, helt enkelt. Alla pastorskandidater som läser sista året får minst 15 stycken terapeutsamtal. De ska hjälpa oss att bli bättre själavårdare.

Men varför har jag ett sådant behov att rättfärdiga dessa samtal? Jag kan med glädje berätta om andra delar av min utbildning, om intressanta kurser och föreläsningar, om retreater och om dopövningar och mycket annat, men när det kommer till dessa terapeutsamtal blir det tvärstopp. Föreställ dig att du tillsammans med några vänner söker efter en tid att träffas och du säger någonting i stil med: ”Tisdag förmiddag kan jag tyvärr inte, då har jag en tid hos min psykoterapeut. Men onsdag fungerar.” Jag kan nästan lova att det kommer att bli knäpptyst och att alla skruvar sig lite obekvämt som man gör när någon har sagt något riktigt pinsamt och ingen vet hur man ska reagera på det

Jag var förvånad när jag blev medveten om min egen och om andras reaktion på temat psykoterapi. Jag hade inte förväntat mig att det fortfarande var så tabu- och skambelagt när någon behöver hjälp att få ordning på sitt liv. Detta är en viktig erfarenhet som jag tar med mig från denna del av min utbildning. Det visar mig än en gång hur nyttigt det kan vara att utsätta sig för nya erfarenheter och känna hur det är att befinna sig i olika situationer. Men dessa terapeutsamtal är mycket mer än en spännande perspektivväxling.

Vi får en terapeut tilldelad som arbetar utifrån en kristen grund. Efter ett första samtal kan vi välja om vi vill fortsätta med denna person eller om vi hellre vill prata med någon annan. För mig var det viktigt att få träffa min terapeut först och se om jag känner förtroende för henne. Det var med blandade känslor jag gick till mitt första möte. Jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig av dessa samtal. Jag uppskattar djupa samtal där man får nya insikter om sig själv och om livet. De ger tillfällen att växa som människa och att utvecklas i sin relation till Gud. Men 15 stycken djupa samtal lät mycket. Vad skulle vi prata om under alla dessa timmar? Skulle det hela tiden bli fokus på mina fel och brister och hur jag skulle kunna övervinna dem? Skulle jag behöva leta efter hemska barndomsminnen som någon ska analysera för mig? Jag hade många märkliga tankar och föreställningar, som det lätt kan bli när okunskap möter fördomar.

Jag kan avslöja att min oro var obefogad. Våra samtal hade inte sin utgångspunkt i några brister. Tvärtom. De var mycket givande. Det är en gåva att i en trygg och ordnad ram få prata med någon som verkligen lyssnar, att bli sedd och bekräftad. Vi människor blir aldrig färdiga, vi utvecklas ständigt och det är mycket värdefullt att ibland ha någon vid sin sida som man vet att man kan berätta vad som helst för och som hjälper en att ordna sina tankar.

En av de saker som jag hos min terapeut var förtjust i från första stund var en vas. Den brukar stå mitt emot den stol jag brukar sitta på. På insidan av denna vas finns en vacker röd fjäril som kravlar sig upp. För min terapeut är det en bild för vad psykoterapi handlar om: En förvandling. Att hjälpa till att den vackra fjärilen som finns i sin kokong kan komma fram.

Jag önskar att alla fick träffa någon som har det som sin uppgift att stärka det goda och vackra som finns i varje människa så att det positiva kan växa och ta mer och mer plats. Även om vi bara får 15 terapeutsamtal under vår pastorsutbildning och inte en psykoterapeututbildning, så hoppas jag att en av mina uppgifter som framtida pastor kommer att vara att verkligen lyssna på människor och att hjälpa dem att utvecklas och att växa som människa.

– – – – – – – –

Snart är det bön- och offerdag för pastors- och diakonutbildningen i Equmeniakyrkan. I de flesta församlingar äger det rum söndagen den 9 mars. Fram till dess kommer vi att blogga på BliPastor.nu varje vardag. Vi har valt att behandla lite olika ämnen för att belysa vad pastorsutbildningen innehåller och vad det innebär att vara pastorskandidat.

• Dela