Att stänga av oljudet kan vara livsavgörande!
Publicerat 5 mars, 2013
Observera
Denna text publicerades första gången den 5 mars, 2013. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.
Från David Wedegård, pastorskandidat och gästbloggare.
En vän predikade nyss ungefär så här: ”Om du kommer in i en stor hemelektroniksaffär där hela väggarna är fyllda av tv-apparater; tänk dig då att alla dessa har olika kanaler, med olika budskap och program. När du står och tittar på alla dessa bilder, och hör allt detta ljud så kan du omöjligtvis hinna ta in alla intryck som slår emot dina sinnen. Du behöver antingen närma dig en bild och fokusera för att ta in vad den vill förmedla, eller möjligtvis stänga av alla andra förutom den du tittar på. Först då kan du bli mottaglig för budskapet.”
Denna bild är ganska talande för vårt informations- och reklamsamhälle, där vi ständigt utsätts för en grotesk, aldrig sinande ström av ljud och bild som vill påverka oss i den ena eller andra riktningen. Att vi överhuvudtaget orkar leva ett annat liv än vad reklamen vill, är kanske ett tecken på att vi helt enkelt inte behagar ta in allt. Vi behöver perioder när vi stänger av och riktar våra liv och vår uppmärksamhet åt ett helt annat håll för att inte tappa fotfästet om den verklighet som är värd att försvara. I tider av sociala medier, smartphones, smart-tv med mera där vi själva har blivit till vandrande reklampelare med budskap både inåt och utåt, ja, när ska vi då någonsin höra om Gud vill säga oss något?
Det är väl ändå inte så att Gud har slutat tala till oss? Problemet ligger nog på andra planhalvan. Det är ett motstånd som vi som kyrka och som kristna individer behöver bedriva; att vara närvarande. Vi ska inte fastna i och existera i en utopisk dröm (där den perfekta, retuscherade kroppen och det perfekta köket äntligen är uppnått) utan bli till och existera i varandras ögon, här och nu. I denna närvaro av människors ögon och öron kan Gud tala. Och tänk om vi också är där när det sker, och inte försöker ta in allt annat som sägs oss samtidigt.
I dessa fastetider kan vi öva oss i att stänga av och då helt plötsligt få syn på något annat, eller se något gammalt på ett nytt sätt. Men det finns också andra tillfällen att stänga av, under korta eller långa perioder, och rikta våra liv mot Guds verklighet. En sådan kort tid kan till exempel vara att åka på Kallelsedagarna på THS under mars månad, för att se om inte Gud faktiskt har talat till dig under en längre tid, fast du kanske har haft svårt att höra. Gud kan vara lite krånglig på så sätt, att han viskar till oss för att vi också djupare ska söka honom och vara närvarande när han talar till oss. Då kan vi också höra honom genom andra människor, genom andras liv som vi annars har för bråttom för att lägga märke till. Att då och då uppmärksammat och närvarande söka lyssna till när Gud talar och stänga av oljudet som stör, kan vara livsavgörande i vandringen med Gud. Så var det i alla fall för mig.
Läs gärna mer från Davids tangentbord på hans egen blogg!
Söndagen den 10 mars är det offerdag för diakon- och pastorsutbildningen i Gemensam Framtid. Den 15-16 mars är det Öppet Hus och Kallelsedagar på THS. Inför dessa arrangemang bloggar vi på BliPastor.nu varje vardag under perioden 18 februari – 12 mars.