Ekologi och teologi
Publicerat 1 september, 2011
Observera
Denna text publicerades första gången den 1 september, 2011. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.
Från Göran Gunner, gästbloggare.
En sommar är snart till ända. För några dagar sedan stod jag och skådade ut över vidsträckta sandstränder, ett bländade hav med små fiskebåtar och med pelikaner och fregattfåglar som seglade fram. Det skulle kunna ha varit ett turistparadis men det är den nordatlantiska kusten i Nicaragua. Bara några kilometer bort är landskapet allt annat än paradis. Trots att det nu är fyra år sedan orkanen Felix drog fram kan verkningarna fortfarande ses i landskapet – träden är borta och allt är öde – inte ens fågelsången har återvänt. Det är många av människorna i området som återkommer till det som hände, om skräcken, om förstörelsen, om döda, om de som aldrig blev sig själva igen, om kyrkor som helt enkelt flög upp i luften och om hur livet måste gå vidare.
I byarna finns Moravakyrkan och det är många ungdomar från byarna som bestämt sig för att studera till pastorer. Män och kvinnor som ägnar några år åt studier vid kyrkans universitet BICU (Bluefields Indian and Caribbean University) i Puerto Cabezas (Bilwi) för att sedan sändas ut till församlingar utefter kusten. Utbildningen som erbjuds varierar mellan ett och tre år och därtill finns fortbildning och fördjupning utlokaliserad till olika landsändar.
Missionskyrkan har sedan 1990-talet stött universitetet och utbildningen inte minst genom byggnationer. Men här har också funnits utrymme för svenska pastorer, missionsarbetare och teologer att arbeta. Arne Norman arbetade på 1980-talet som pastor i Ecuador och började 1989 arbeta bland nicaraguanska flyktingar som flytt inbördeskriget i Nicaragua till Costa Rica. Arne kom sedan under några år före sin död att arbeta i Nicaragua, och universitetets bibliotek i Puerto Cabezas är uppkallat till Arnes minne.
På universitetet är man stolta över den kurs Ingemar Hedström ger i ekologi vid universitetet och hans bok ligger centralt placerad på rektorns bord. Det är en kurs som också ges på Teologiska högskolan – Ekologi och teologi – och där borde den vara lika central som den är för de blivande pastorer i Nicaragua som fortfarande ser följderna av naturens förstörande krafter som en daglig påminnelse i byarna. Här finns också uppgifter för spansktalande svenska teologer och pastorer att vara lärare i olika sammanhang. Snart reser Bertil Widén till Nicaragua för att i regionala sammanhang undervisa tillsammans med lärare från universitetet.
Det är mycket blivande pastorer och församlingar ska ha kunskap om. Givetvis de teologiska grunderna och färdigheterna. Men här finns också viktiga frågor för församlingarna som kunskap i uthålligt jordbruk och småboskapsskötsel för att förbättra byarnas försörjning. En annan viktigt punkt är kommunikation i betydelsen att pastorer och församlingar behöver lära sig att kommunicera över gränser i form av språk, etnisk tillhörighet och politiska ståndpunkter. Pastorer, ledare och söndagsskollärare utbildas också om hiv-smitta och aids för att de ska kunna förmedla sina kunskaper till församlingar och i det lokala samhället. Visst kan de utbildningsmässiga utmaningarna se olika ut jämfört med Sverige men det är ändå arbete i ett och samma Guds rike det handlar.
Åter till havet. När de små och bräckliga fiskebåtarna som snarast påminner om kanoter återvänder med dagens fångst hissar de hemmagjorda segel. På duken står tydligt USIAD. Ett exempel på återanvändning av de säckar med vilkas hjälp nödhjälpen anlände efter orkanen. Utanför ett av husen sitter en grupp kvinnor och väntar på männens återkomst från havet och under tiden sjunger de välkända toner – det är de klassiska väckelsesångerna.
Göran Gunner blev pastorsordinerad inom Svenska Missionskyrkan 1973. Numera arbetar han som lärare vid Teologiska högskolan, Stockholm och forskare vid Svenska kyrkans forskningsenhet.