En övning i tillit

Från Elina Skarin, pastorskandidat och gästbloggare.

”Blott en dag ett ögonblick i sänder, vilken tröst, vad än som kommer på!
Allt ju vilar i min Faders händer, skulle jag, som barn väl ängslas då?”

Det händer mig rätt ofta att jag går och bär på en strof ur en sång som blir ett tilltal in i mitt liv. Jag kan uppleva att sångens budskap bär mig och tröstar eller att det ger mig en viktig klangbotten i en specifik situation. Just nu är det psalmen 249 – ”Blott en dag” – som återkommer till mig. Den är på många sätt en klassiker i kristna sammanhang och jag har sjungit den många gånger genom åren. Jag har alltid tyckt om att sjunga och det finns många sånger som jag sjunger med glädje. Psalm 249 har varit en av dem, men jag skulle nog säga att den har fått en helt ny betydelse för mig nu.

Det oerhört tröstande som finns i sången kanske har slagit de flesta, så även mig, men det har också slagit mig att den är oerhört utmanande i vad den sätter ord på.

Utmaningen ligger i att lita på Gud. En utmaning att inte bara på ett logiskt plan förstå att Gud är pålitlig utan i full förtröstan släppa taget om min egen oro därför att tilliten finns. Jag ser det nu som en daglig prövning eller övning att i allt som nu händer eller inte händer i mitt liv våga lita på Gud. Att öva mig i att lita på Guds nåd, Guds godhet, Guds ledning, Guds omsorg, Guds utmaning, Guds kraft och Guds förlåtelse idag, inte imorgon, inte i övermorgon, inte om en månad och inte hela terminen, utan just idag. För mig är det mer utmanande att tänka att allt detta gäller för idag och inte bara för framtiden.

Trösten ligger i att den kraft jag har idag inte behöver räcka till imorgon eller att den förlåtelse som jag fått ta emot idag inte heller behöver göra det, därför att jag även nästa dag får leva i tillit till Gud. Det finns en tröst i att inte alltid behöva ha det överblickande perspektivet när jag ser på mitt liv. Det finns en tröst i att när kraften knappt verkar räcka för en dag inte behöva kämpa som om den även ska räcka för imorgon, för i övermorgon, för nästa månad eller för en hel termin.

Som blivande pastor ser jag som min uppgift att bejaka denna utmaning, framför allt när jag så småningom går in i tjänst. Som pastor måste jag kunna lita på att allt det som jag vill göra för att sprida Guds rike framför allt ligger i Guds hand. Jag måste lita på att om jag vill göra Guds verk så vill Gud det ännu mer. Jag måste lita på att jag är umbärlig och att om Gud vill och behöver kan kallelsen gå ut till någon annan. Som pastor måste jag ständigt öva mig i tillit, så att jag kan få tröst till vila och kraft till kämparglöd.

”Morgondagens omsorg får jag spara, om än oviss syns min vandrings stig.
Som din dag, så skall din kraft ock vara, detta löfte gav han mig.”

Söndagen den 10 mars är det offerdag för diakon- och pastorsutbildningen i Gemensam Framtid. Den 15-16 mars är det Öppet Hus och Kallelsedagar på THS. Inför dessa arrangemang bloggar vi på BliPastor.nu varje vardag under perioden 18 februari – 8 mars.

• Dela