Goda vanor

Som människor är vi alla olika och vi har olika fallenhet för goda och mindre goda vanor. Jag har alltid haft svårt att skapa mig goda vanor. Jag vet att det är hälsofrämjande att varje dag gå en promenad eller att röra på mig. Jag vet att det är bra att varje dag göra övningarna jag fått av fysioterapeuten. Jag vet att jag påverkas i en god riktning om jag ger mig själv tid att be o läsa bibeln varje dag. Men varför är det så svårt att få till? Det känns som om den enda goda vana jag någorlunda lyckas upprätthålla är att jag borstar tänderna (oftast) två gånger varje dag.

För mig är detta ett så tydligt tecken på att vi människor behöver varandra för att kunna hålla fast vid det som är gott. Tänker att det är därför som Jesus samlar lärjungar, inte en lärjunge. För att vi tillsammans ska uppmuntra varandra, stötta varandra och hjälpa varandra att stanna kvar i närheten hos Jesus.

Under mina teologistudier och under mina år som pastor ser jag hur mycket stunderna av delad bön verkligen har fått betyda. Ett år var vi några pastorskandidater som hyrde ett hus där inte bara de grekiska verben delades, utan också tid i bön. I min första tjänst hade jag regelbundna träffar med Gun, som var vice församlingsföreståndare. Vi sågs just för att be. Så när jag blev förälder – bönen vid sängkanten varje kväll. Tillsammans med andra är det så mycket lättare att hålla fast vid de goda vanorna.

Sommaren närmar sig och ingen av oss vet just nu så mycket om vad vi kommer kunna göra. Sommartid kan vara tid av ännu mer ”orutin” än pandemitid. Kan vi hjälpas åt att hålla fast vid det goda? Har du några tips eller goda erfarenheter att dela?

Mitt i allt får vi ta fasta på vad Paulus skriver ”Jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller andemakter, varken något som finns eller något som kommer, varken krafter i höjden eller krafter i djupet eller något annat i skapelsen skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår herre.” Rom 8:38-39

Ytterst handlar det inte om mig o min förmåga till goda vanor. Det handlar först och sist alltid om hur innerligt Gud älskar. Tänk om jag kunde göra det till en god vana; att en liten stund varje dag, bara luta mig mot det, ta emot det och sen påminna någon annan om det. Be bönen ”Jesus Kristus, låt hela min varelse få vara inriktad på dig så att du får vara kärlekens och barmhärtighetens Gud för mig och genom mig.”

Cicci Hagevi – pastor och handläggare för Vägledningsåret och vik. kontaktperson för pastorskandidater i Equmeniakyrkan 

• Dela