Hur blir det med ordinationen?

 

Varför måste en pastor ha en anställning i en församling för att bli ordinerad, när inte diakonen måste det. Nu är det dags för en ändring!

I remissen till ny gemensam kyrka (GF-kyrkan) stod det: ”Den ordinerade tjänsten hör till kyrkan och tar sig uttryck i aktiv tjänst i församling genom diakonala eller pastorala uppdrag men behöver inte vara av anställningskaraktär.”

Tyvärr kan jag inte hitta något motsvarande i Teologisk grund för GF-kyrkan. Tråkigt, för jag tyckte nämligen att detta var väldigt bra.

Bakgrunden för Missionskyrkans del är att diakonkandidater kan ordineras utan att ha någon tjänst i kyrkan. För pastorskandidater är det inte så. Grundhållningen är istället att första tjänst för en pastor är en anställning på minst 40 % i en lokal församling tillhörande Svenska Missionskyrkan. Undantag kan medges i samråd med kyrkan, men det gäller fortfarande att ha någon form av avlönad pastorstjänst.

Orsaken till den här skillnaden är att det finns mycket färre diakontjänster än pastorstjänster och att diakoner anses kunna fullgöra många diakonala uppdrag även i annan tjänst i samhället.

Det har inte varit någon stark press från pastorskandidaterna på att ändra denna ordning, men en del har kommit i kläm och fått vänta på sin ordination trots att man är färdigutbildad. Det finns flera skäl till en nyordning.

Även pastorer kan fullgöra pastorala uppdrag i andra tjänster i samhället. Och även som oavlönade uppdrag på sin fritid. Vi har pastorskandidater idag som kan tänka sig att ta en deltidstjänst i samhället och sedan hjälpa en eller flera församlingar ideellt eller mot en låg arvodering. Allt fler pastorstjänster omvandlas till deltidstjänster och det är långtifrån alla dessa tjänster som kan nå upp till 40 %.

I Missionskyrkan och även i den nya planerade kyrkan finns en vilja att starta nya församlingar. ”GF-kyrkan vill verka för att nya församlingar bildas i Sverige (och internationellt)” står det i Teologisk grund för GF-kyrkan. Jättebra! Men ska vi i någon större omfattning kunna starta nya församlingar kan man inte alltid ha anställa pastorer. Samtidigt väcker det ett förtroende när någon i en församlingsbildning har en pastorsutbildning och dessutom är ordinerad i ett större sammanhang än det lokala.

Med de nya församlingarna kan vi även hamna i en situation att en person arbetar som anställd under några år, parallellt med pastorsstudier. Att en sådan person kallas pastor i det lokala sammanhanget är lätt att inse. Men lagom till ordinationen kanske bidragen för en anställning är slut. Det finns en liten församling men den klarar inte att bära en anställd. Personen som då varit ”pastor” under några år vill bo kvar i bygden och tar ett annat jobb men är fortfarande församlingsföreståndare på sin fritid. Men nu då hon är utbildad till pastor får hon inte bli ordinerad eftersom hon inte har en avlönad tjänst. Det skulle väcka många frågor och ett förtroendeglapp i bygden, och på sikt kanske till och med äventyra den lilla församlingsbildningen. Vad har vår pastor gjort för skumt när hon inte får kallas pastor.

Idag annonserar församlingar inte så sällan om att man vill anställa en ungdomsdiakon eller en ungdomspastor. För några år sedan var vi med om att en församling sent på våren stod i valet mellan en diakon- eller pastorskandidat. Om man valde pastorskandidaten skulle diakonkandidaten ändå ha blivit ordinerad. Men man valde diakonkandidaten och pastorskandidaten fick med stor sorg inse att det skulle dröja minst ett år innan han kunde bli ordinerad.

Även om valet inte står mellan två personer bestämmer sig ändå en församling ibland sent inpå kyrkokonferensen och ordinationen. Det har hänt att en församling känt sig väldigt stressad av detta och att man inte tyckt sig kunna få den tid man behöver för att noggrant och i demokratisk ordning genomföra anställningen.

Antalet pastorsvakanser varierar mycket över tid. Just nu är det få vakanser och svårare att få tjänst. Inte så sällan har vi medelålders människor som känner kallelsen och utbildar sig till pastor. På diakonsidan dominerar dessa medelålders personer. De är alla stora tillgångar med sin livserfarenhet, men ibland har de haft svårt att få tjänst, kanske pga barn och make/maka som inte kan eller vill flytta. En färdigutbildad pastor som inte får tjänst kan inte ordineras och därmed inte tituleras pastor. Ibland kan det bli ett moment 22. Personen får inte tjänst och kan därmed inte kallas pastor, och hon får inte kallas pastor och får därmed ingen tjänst. En person som är utbildad lärare eller ingenjör får kallas lärare eller ingenjör, men med pastor är det annorlunda. Självklart är det här svårt att förstå för folk både i och utanför församlingen och kan leda till både en förtroende- och identitetskris.

Detta blir desto mer märkligt när vi har ett mycket stort antal ordinerade pastorer som idag arbetar som lärare eller begravningsentreprenörer eller säljare. Dessa får ha kvar sin pastorstitel och sin pastorsordination och sin pastorsidentitet år efter år oavsett församlingsengagemang. Samtidigt kan vi ha brinnande unga eller medelålders människor som inget hellre vill än att tjäna Gud på heltid, men som av olika skäl vill fullgöra denna pastorstjänst utan att vara anställda i en församling.

Vad jag menar är inte att vem som helst ska kunna kallas pastor bara man skaffar en utbildning. Precis som idag ska en mycket noggrann prövning ske både vid antagning till pastorskandidat och inför ordination. Personen som ordineras ska vara väl förankrad i en lokal församling och ha ett förtroende där. Hon knyts därmed till en lokal församling, men behöver inte ha en anställning.

– – – – – – – – – –

Här en bild ifrån förra veckans retreat- och samtalsdagar på Nya slottet Bjärka-Säby

– – – – – – – –

Veckans tummen ner: Idag hällde jag ketchup i mitt dricksglas istället för på makaronerna. Det är mycket nu! Men än är det inte lika illa som den hösten då jag skulle disputera. Då borstade jag tänderna två gånger om med hydrocortisonsalva. Prova inte det!

Veckans tummen upp: I onsdags hade vi en teologgruppssamling för pastorskandidaterna på THS. Ämnet var ”Hur får jag allt att gå ihop? Konsten att förena akademi, tro och predikan”, och gästerna var exegetiklärarna Mikael Tellbe och Rikard Roitto från Örebro Missionsskola respektive THS. Och det var bara SÅ bra!

Här några bilder från kvällen, då nya pastorskandidater också fick prova THS-tröjor.

• Dela