Inte för att vi måste
Publicerat 4 januari, 2018
Observera
Denna text publicerades första gången den 4 januari, 2018. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.
Blogginlägg från pastorskandidaten och gästbloggaren Maria Linder.
”Kom, nu är allting redo!” Dessa ord signalerar att församlingen är välkommen fram att ta emot brödet och vinet i nattvarden. Men när jag hörde orden denna söndag förmiddag funderade jag på deras innebörd i mitt liv.
Jag går nu fjärde och sista året på Equmeniakyrkans pastorsutbildning på THS. Jag är alltså snart färdig med studierna, eller ”redo” att gå ut i tjänst. Jag har snart läst alla obligatoriska kurser, tentat av alla poäng, gått på alla teologgruppskvällar, haft alla VFU-veckor, gått klart terapitimmarna, övat färdigt i röst- och taltekniken och så vidare. Jag är alltså snart fullproppad och färdig ur skolans och kyrkans perspektiv. Men innebär det att jag är ”redo”?
Michael Nyqvist säger i filmen ”Så som i himmelen”: ”Hur vet man säkert att man är kär?” Karaktären Lena svarar något i stil med: ”Man tänker på henne. Och man vill va med henne.” Översatt till min situation blir frågan och svaret: Hur vet jag säkert att jag är redo att börja jobba som pastor? – Jag tänker på det, och jag vill vara det.
Just nu tänker jag mycket på att vara pastor eftersom jag söker min första tjänst. Det snurrar många tankar om var jag ska hamna, hur det kommer bli, vilka som blir mina kollegor och hur jag kommer att bo. Jag undrar också vem som blir den första jag döper, vad jag ska säga på den första begravningen, hur jag ska lägga upp konfirmationsarbetet och vilka samtal jag längtar efter att ha med människor. Jag inte bara tänker på hur det kommer bli att vara pastor – jag vill verkligen vara det.
Jag vet att jag kommer klanta mig och antagligen säga fel saker ibland. När någon konfirmand ställer den enklaste frågan kan det hända att jag får tunghäfta. Någon vecka har säkert predikoförberedelserna fått gräsligt lite tid. Och säkert är båda pastorsskjortorna i tvätten samtidigt, just när jag behöver en.
Jag har aldrig varit en superscout som svarar ”alltid redo!” Och det går aldrig att vara säker på att en är redo. Men vid något tillfälle är det dags att pröva sina vingar och lära av erfarenheten, istället för av böcker, föreläsningar och samtal. Jag tänker mycket på att vara pastor, och jag vill gärna vara pastor. Därför är det snart dags.
Orden ”kom, nu är allting redo” kan vara lite skrämmande om en inte känner sig redo. Då är det bättre att hämta kraft i nattvardens inledningsord: ”Till nattvarden kommer vi, inte för att vi måste utan för att vi får. Inte för att vi är felfria utan för att vi är älskade. Inte för att vi är färdiga utan för att vi söker. Vi kommer för att vi behöver gemenskap med varandra och med Gud.” Dessa ord bär jag med mig inför sökandet av min första tjänst. Kanske kan de också styrka dig i din situation.
Be gärna för oss pastorskandidater, både för oss som söker vår första tjänst och för dem som har några år kvar. Vi är tacksamma för all förbön.