Inte jag, utan Gud i mig

Att tala om kallelse är ett stort anspråk som lätt kan missförstås och misstolkas. Hur kan jag förstå mitt liv som ett uttryck för Guds vilja? Och vem är jag att tala om vad Gud vill?

Kallelsen har två delar, den inre och den yttre. Den inre kallelsen kan vara en lång och mödosam process att för egen del finna sin väg och att bejaka den. Vad menas, hur ska det gå till, jag kan ju inte, vad ska andra säga?

Till den yttre kallelsen hör att omgivningen, församlingen och kyrkan, ska känna igen denna kallelse och bejaka att det kan vara så att detta är din väg, eller inte. Till den yttre kallelsen kommer prövningen om det jag känner och upplever har bärkraft eller bara är egna idéer och önskningar. Det är som alltid en växelverkan mellan det inre och det yttre, mellan det personliga och gemensamma och det verkar vara så Gud talar till och leder oss. På samma sätt som vi är gåvor till varandra och kallade till tjänst i den värld där Gud är levande och verksam.

”Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt.”(Luk.1:38) Jesu mor Maria är en av flera personer i Bibelns berättelser som kan vara förebild och vägledare när det gäller kallelse och överlåtelse. Hon ställer sina frågor om hur detta ska ske och nämner de invändningar som kommer för henne, men landar i överlåtelsen till Gud. Därefter ger hon sig iväg till Elisabet för att få bekräftelse på vad som håller på att ske för att kanske själv bättre förstå och tillsammans med Elisabet se det stora sammanhang de är indragna i.

Att bli pastor är inte livets mening eller mål. Det är en tjänst bland andra, ett verktyg i Guds hand. “Inte jag, utan Gud i mig”, antecknar Dag Hammarsköld i sina Vägmärken och KG Hammar tolkar det som “den erfarenhet som säger mig att Gud är livet i mitt eget liv, inte som ett objekt för min tro utan som subjekt för mina handlingar. Som handen som håller verktyget i sin hand.” (Vägen valde dig, s. 24) 

Kallelsen till att vara pastor är en utmaning och uppmuntran till att låta ditt liv, din personlighet och dina gåvor vara ett verktyg i Guds hand. Församlingen och kyrkan kommer att bekräfta att denna funktion är din och vill ta dig i anspråk som ett Guds redskap. Med Maria och Elisabet delar vi erfarenheten att ingen sa att det skulle vara enkelt utan tvärtom för många möda och svårigheter. Upplevelsen att vara en del av Guds stora sammanhang och att möta den värld och alla människor som Gud älskar och söker genom Jesus Kristus är stor glädje.

Jag landar i överlåtelsen till Gud. “Insatsen söker oss, inte vi insatsen”, fortsätter Hammarsköld. “Därför är du den trogen, om du väntar, beredd. Och handlar – när du står inför kravet.”

Ola Bojestig

Ola Bojestig är pastor och distriktsföreståndare i Västra Götaland. Han har under några år även suttit som distriktsföreståndarnas representant i antagningsnämnden, men är nu avlöst av Roland Brage.

• Dela