Inte utan er

För lite mer än fyra år sedan satt jag i min säng på kvällen och löste sudoku. Jag hade en tid innan, återigen, funderat på kallelsen. Så kommer orden: ”Är det inte dags att du funderar på varför du ska bli pastor, och inte på varför du inte ska bli pastor?” Och när jag tog tag i den frågan var svaret ganska kort och ganska enkelt. För att jag vill och för att Gud vill … och sedan sa också kyrkan att de ville. Och en ny resa tog sin början i mitt liv. En resa som har bestått i mycket läsande, en hel del skrivande, lyssnande och lärande. Och faktiskt en hel del resande …

Och nu sitter jag här vid mitt skrivbord fyra år senare. Jag har under min tid på THS lärt mig massor, jag har fått många redskap och verktyg för det liv som ska börja om bara några månader. Många betydelsefulla och viktiga lärdomar, tankar och insikter har kommit till mig. Men när jag tänker på vad som har betytt allra mest så kan jag inte komma ifrån det.

Det är ni, kära, älskade pastorskandidatvänner. I början av min resa kände jag mig ganska ensam, det är lätt att göra det som pendlande student, men sedan dök ni upp en efter en.

Ni ger mig hopp, tro och tillit, ni hjälper mig förstå min plats i allt detta. Ni hjälper mig att se på mig själv med era ögon, ni hjälper mig att reda i tankar jag gått vilse i. Ni hjälper mig att förstå uppgifter jag inte begriper. Ni förklarar och ni har tålamod. Och nu när vi snart ska ut i tjänst tipsar ni om var jag kan hitta pastorskläder. Ni lyssnar på min frustration när allt bara känns för mycket och för jobbigt. Ni delar med er generöst av det ni har och är. Och det bästa är att jag vet att det är ömsesidigt. Jag är tacksam över att jag får stå vid er sida när ni behöver det. Vi skrattar, gråter, pratar och är tysta tillsammans. Vi behöver varandra nu, och vi kommer att behöva varandra sedan.

Det finns i pastorsutbildningen många värdefulla moment men jag vill särskilt lyfta fram retreat- och samtalsdagarna. Under tre dygn får vi pastorskandidater vara tillsammans med varandra och med Gud. Världen utanför kan stängas av för en stund. Vi får vara tillsammans i tystnad, möta Gud tillsammans. Vi får samtala med varandra lite mer ostört än vi kan göra annars. Och vi får möjlighet att samtala om lite andra frågor än vi kan göra i vardagen. Vi äter tillsammans, vi promenerar och vi ber. En retreat är alltid en individuell upplevelse, det som händer i tystnaden kan var jobbigt och det kan vara glädjefyllt. Men på retreat- och samtalsdagarna kan vi möta det tillsammans med Gud och tillsammans med varandra.

Blogginlägg av pastorskandidaten och gästbloggaren Sara Sjölander.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Den 11 mars var det bön- och offerdag för pastors- och diakonutbildningen i Equmeniakyrkan, men många församlingar väljer ett senare datum. Den 16-17 mars är det Kallelsedagar på Campus Bromma (THS och Bromma folkhögskola). Och den 15 april är sista dag för ansökan till THS inför hösten. Under den här perioden bloggar vi ofta på BliPastor.nu.

• Dela