Jag vill inte vara tyst fyra dagar

Från gästbloggaren och pastorskandidaten Rebecca Simonsson, som har studieuppehåll från THS för att arbeta som ungdomsledare i Trollhättans Missionskyrka.

Vi som är pastorskandidater har en del förmåner som hjälper oss att växa som människor och i vårt förhållande med Gud. Vi får dessa förmåner för att det också gör oss till bättre framtida pastorer. En sådan förmån är retreat.

Jag är glad och tacksam för allt det vi får, men i ärlighetens namn ska jag säga att retreaten i år kändes mer som krav än förmån. Jag ville inte vara tyst i fyra dagar. Jag upplevde att den mest skulle ta upp min tid. Tid som jag istället skulle kunna lägga på vettigare, roligare saker, som att få träffa mina härliga ungdomar i församlingen som jag jobbar i. Men jag kunde inte komma på en tillräckligt bra anledning för att inte åka, så sagt och gjort: jag anmälde mig och åkte iväg.

Mina tidigare erfarenheter av retreat har varit väldigt positiva, så ju närmre tiden för retreaten kom desto mer började jag längta. På någon månad gick känslan från krav till längtan. Trots längtan och tidigare erfarenheter ska jag ändå säga att jag inte förväntade mig så mycket från Gud under retreaten. Men en bön började formas i mitt hjärta, en bön som lever i mig även idag nästa två veckor efter retreatens slut.

Ibland kan man tänka som jag gjorde först; Retreat är något som tar min tid. Varför ska jag lägga en helg på detta? Kanske behöver du då åka iväg? Ibland är det som vi tror tar tid, det som ger oss tid. Eller så kanske du inte alls tänker som jag, utan funderar på detta med retreat. Min varmaste rekommendation är då: testa!

Det är inte nödvändigt att åka på retreat för att Gud ska vara nära dig. Gud finns där du är. Alltid. Men det kan vara lättare under en retreat att se att det är en sanning. Där gör jag mig medveten om att det är så, genom de gemensamma samlingarna av olika slag.

Bönen som formades i mitt hjärta var bara två ord: Överraska mig. Jag blev överraskad. Flera gånger om och Gud har inte slutat överraska mig. Jag hoppas Gud fortsätter hela mitt liv. Min bön för dig är att du får bli överraskad av allt det goda Gud har för dig, på retreat eller i din vardag.

– – – – – –

Snart är det bön- och offerdag för pastors- och diakonutbildningen i Equmeniakyrkan. I de flesta församlingar äger det rum söndagen den 13 mars. Och den 18-19 mars är det Öppet hus och Kallelsedagar på Campus Bromma (THS och Bromma folkhögskola), med sista anmälningsdag den 11 mars. Fram till dess kommer vi att blogga på BliPastor.nu minst två gånger i veckan. Vi har valt att behandla lite olika ämnen för att belysa vad pastorsutbildningen innehåller och vad det innebär att vara pastorskandidat och pastor

• Dela