Kan man hamna var som helst som ny pastor i Equmeniakyrkan?

Från gästbloggaren och pastorskandidaten Arne Josefsson

Den frågan har jag fått några gånger de senaste åren. Tidigare var en ny pastor mer eller mindre tvungen att acceptera en föreslagen första tjänst. Hur fungerar det då idag i nya Equmeniakyrkan?

Som antagen pastorskandidat får man i slutet av sitt näst sista utbildningsår skriva ner sina tankar inför sin första pastorstjänst. Önskar man bli pastor och församlingsföreståndare, bara pastor eller ungdomspastor? Har man några särskilda önskemål utifrån familjesituation eller liknande? Har man några geografiska önskemål och hur viktiga är de? Föredrar man landsbygd, tätort eller storstad? Man får också beskriva sin teologiska grundsyn och om den förändrats under studietiden. Utifrån detta blir man intervjuad och därefter, i de flesta fall, uppsatt för ordination.

För mig blev det en bra anledning att fundera igenom vad jag och familjen ville. Utifrån min ålder och erfarenhet ville jag gärna bli pastor eller pastor och församlingsföreståndare. Gärna i en församling med andra mindre barn då vi har två pojkar. Vi ville helst bo i en tätort, men jag skrev aldrig någon tydlig geografisk gräns. Teologiskt är det svårare att sammanfatta, men jag citerar ett utdrag ur min text: ”Grunden för all min teologi finns i Guds kärlek som han ytterst visat genom Jesus Kristus liv, död och uppståndelse. Kärleken behöver vara drivkraften i allt vi gör som kyrka.”

Under hösten, det sista utbildningsåret, blir man åter kallad på intervju. Nu med en av de sju regionala kyrkoledarna. Därefter samtalar och ber de regionala kyrkoledarna samt några ytterligare över de personer de träffat. Samtidigt försöker de se om pastorskandidaterna passar in för pastorstjänster som då är vakanta i regionerna. Dagen efter träffar de regionala kyrkoledarna åter de pastorskandidater som är uppsatta för ordination. Under hösten 2013 var det 15 stycken. När det är möjligt får nu pastorskandidaterna en rekommendation. Detta innebär att pastorskandidaten får träffa den aktuella regionala kyrkoledaren och får höra vilken församling och vilken tjänst man blivit rekommenderad att söka. Detta är alltså inget definitivt, utan starten på en process. Allt är klart först när församlingen och pastorskandidaten kommit överens. Kanske får den blivande pastorn tjänst i den rekommenderade församlingen, eller så får sökandet gå vidare.

Hur har det då gått för mig? Jo, jag fick en genomtänkt rekommendation till en församling i en region som jag först bejakade. Den regionala kyrkoledaren och vår kontaktlärare var ett gott stöd genom den process av ansökan och intervjuer som följde. Av olika skäl sökte jag i öppenhet även en alternativ tjänst i en annan region. Efter samtal, intervju och ”provpredikan” och inte minst i bön om Guds vilja så upplevde jag och familjen att den andra tjänsten kändes mest rätt. Och så blev det.

Att bli pastor är en resa och det är ett antal steg på vägen. Det känns gott att Equmeniakyrkan har en tydlig process att hjälpa blivande pastorer till tjänst. Samtidigt är det också bra att varje person har en möjlighet och ett ansvar att påverka sin framtid.

Arne Josefsson, pastorskandidat och blivande församlingsföreståndare i Mariestads Missionsförsamling – en del av Equmeniakyrkan

– – – – – – – – – – – – – – – –

Snart är det bön- och offerdag för pastors- och diakonutbildningen i Equmeniakyrkan. I de flesta församlingar äger det rum söndagen den 9 mars. Fram till dess kommer vi att blogga på BliPastor.nu varje vardag. Vi har valt att behandla lite olika ämnen för att belysa vad pastorsutbildningen innehåller och vad det innebär att vara pastorskandidat.

• Dela