Mötet med den levande Jesus på THS-rasten
Publicerat 7 februari, 2018
Observera
Denna text publicerades första gången den 7 februari, 2018. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.
Från pastorskandidaten och gästbloggaren Katrina Stephan.
Majoriteten av historieforskarna är överens om att den historiske Jesus en gång har existerat på denna jord. Det är dock omöjligt att med historievetenskapens verktyg bevisa de mirakler, under och tecken som vi kan läsa om i bibeln att Jesus gjorde. De människor som mötte Jesus var övertygade om att det han gjorde var på riktigt, men det är omöjligt att veta vad som egentligen hände utifrån ett historievetenskapligt perspektiv. Detta handlade dagens föreläsning om, en helt vanlig skoldag.
Under tiden som jag lyssnade på föreläsningen lade jag märke till klasskamraten som satt bredvid och som besvärades av allvarliga ryggsmärtor. Plötsligt kom en tanke till mig! Om det inte går att bevisa att Jesus är den vi läser om i bibeln genom vetenskaplig forskning så måste det gå att bevisa vem Jesus är genom löftet som han har gett oss i Johannes 14:12: “Sannerligen, jag säger er: den som tror på mig, han skall utföra gärningar som jag, och ännu större.”
Det är en glädje att få studera teologi. Men ju mer jag studerar teologi desto mer förstår jag att Gud verkar när vi vågar kliva ur vår egen bekvämlighet. Då händer det mirakulösa! Så jag samlade mod till mig och frågade min klasskamrat om jag fick be för smärtan i ryggen under rasten inne i stillhetens rum mitt emot vårt klassrum. Vi gick sakta dit då smärtan i ryggen gjorde att stegen var tunga att ta. När vi kom fram fick jag be en kort bön och frågade nyfiket efteråt om det hade blivit någon skillnad. Jag uppmuntrade till ärlighet, att det var helt okej om det inte blev någon skillnad.
Klasskamraten tackade för bönen och sa att det var uppskattat. Men ingenting hade förändrats i ryggen. Jag frågade om jag fick be igen och närmade min hand några centimeter från ryggen. Jag frågade på nytt hur det kändes. Min klasskamrat svarade att känslan inte gick att beskriva men upplevelsen var att min hand hade värmt hela ryggen. Förvånad över svaret förklarade jag att jag inte hade rört ryggen, utan bara höll handen en bit ifrån ryggen under bönen. Då förstod vi båda att Jesus var i rummet tillsammans med oss. Så vi bad en tredje gång och efter det var smärtan borta! Vi blev så förvånade och så glada! Jesus lever och verkar än idag och våra vittnesbörd är beviset på vem Jesus verkligen är!
Om du som läser detta har en längtan att bli använd av Gud, så är min bön att du ska få uppleva den uppmuntran det innebär att Gud vill använda dig. Och att du ska få bli fylld av mod från Gud att våga se dem som är runtomkring dig genom Jesu ögon. En del säger att kärleken är blind, men det är kärleken till människor som får oss att se deras behov. Och det är kärleken till andra som hjälper oss att fatta mod och våga lita på Guds löften till oss än idag.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Den 11 mars är det bön- och offerdag för pastors- och diakonutbildningen i Equmeniakyrkan. Den 16-17 mars är det Kallelsedagar på Campus Bromma (THS och Bromma folkhögskola). Och den 15 april är sista dag för ansökan till THS inför hösten. Under den här perioden kommer vi att blogga ofta på BliPastor.nu.