När hjärtat bultar lite hårdare

Från pastorskandidaten och gästbloggaren Jonatan Forsling.

Några gånger per termin får THS besök av någon av Equmeniakyrkans regionala kyrkoledare. De predikar då i veckans skolgudstjänst och bjuder sedan de pastorskandidater som är intresserade av regionens arbete (eller i några fall de som är hungriga) på pizza. I samband med denna lunch informerar de om regionen och de församlingar som finns i den.

För mig har de luncher jag deltagit i blivit tillfällen då mitt hjärta slagit några extra längtande slag. Jag slås av hur fantastiskt fenomenet församling är. Jag älskar församlingen även om jag många gånger varit frustrerad på den. På de långsamma processerna. På att ingenting händer. På att den inte är precis så som jag skulle vilja. I alla de församlingar jag funnits i har jag hittat saker som jag ser som brister.

Men när jag blickar tillbaka är det med tacksamhet. Jag är glad över de församlingar som varit och är mitt andliga hem. Sammanhang där jag formats och det sammanhang där jag idag formas, säkerligen till stor del på grund av att inget av de sammanhangen ser ut precis så som jag skulle önska.

Trots de brister som jag tycker mig se så måste jag säga att jag tror på församlingen. Jesus talar om Guds rike i bilder av ett senapskorn som växer till ett träd och en surdeg som syrar hela degen. Jesus talar om en enorm växtkraft och förmåga att genomsyra allt och jag tror att även församlingen är bärare av den växtkraften och förmågan att genomsyra.

Jag längtar efter att få se mer av församlingen, både där jag nu finns och där jag en dag kommer att vara i tjänst. När de regionala kyrkoledarna berättar om sina församlingar är det framförallt de mindre församlingarna som får hjärtat att slå lite hårdare. De som finns på lite mindre orter och som kanske länge fått se sina medlemstal sjunka. Dessa församlingar väcker en särskild längtan i mig. När jag hör om dem vill jag vara en del av funderandet på hur man kan vara församling just där. I de sammanhangen skulle jag vilja se en växt, där skulle jag vilja vara med och ingjuta mod. Där vill jag se människor förnyas och fördjupas i sin kallelse att vara Jesu lärjungar och sändebud i vardagen.

Och samtidigt undrar jag ibland vad jag egentligen har att ge där. Men jag tror att en betydligt viktigare fråga är vad jag blivit given och i vems händer jag lägger det. Vart i världen jag kommer hamna vet jag ju inte idag, men jag tror att det inte sällan finns ett samband mellan längtan och kallelse. Nu längtar jag efter att söka vägar, vara med i snabba och långsamma processer och att få investera i ett sammanhang med stor växtkraft. Det är min önskan att det jag har skall få ligga i Guds händer och att det ska få vara till välsignelse där jag finns.

– – – – – – – – – – – – – – – – – –

Den 12 mars är det bön- och offerdag för pastors- och diakonutbildningen i Equmeniakyrkan. Den 24-25 mars är det Öppet Hus och Kallelsedagar på Campus Bromma (THS och Bromma folkhögskola). Och den 15 april är sista dag för ansökan till THS inför hösten. Under den här perioden kommer vi att blogga ofta på BliPastor.nu.

• Dela