Ostbågar i sängen och skogspromenader
Publicerat 25 september, 2014
Observera
Denna text publicerades första gången den 25 september, 2014. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.
Från gästbloggaren och pastorskandidaten Esther Kazen som läser enstaka kurser på THS, jobbar deltid i Flatåskyrkan i Göteborg och är gift med Emmanuel.
I helgen var jag och ett trettiotal andra pastorskandidater på Hjortsbergagården, en lägergård vid en sjö i Småland. Där blev vi bortskämda med god mat, pratade om ledarskap, fick inspiration, delade tankar med varandra, hade andakter, bönegrupper, badade (de modiga, alltså inte jag), paddlade och pratade. Ett par härliga dagar med gemenskap och inspiration.
Och trots allt spännande vi gjorde tillsammans är det som fastnat mest hos mig de där stunderna som blev över. Att njuta av den vackra morgondimman över sjön, att läsa en bok vid vattnet, att ligga på en sten med musik i hörlurarna och njuta av solen eller att ta en paddeltur och lyssna på tystnaden och småprata. De där stunderna när jag bara kunde slappna av och njuta av att bara vara utan prestation.
Charlotte Thaarup pratade med oss blivande pastorer om vikten av att vi tar hand om oss själva. Som pastor finns det alltid något som borde göras, någon att prata med, mail att skriva, ansvar att ta. Och inte helt oväntat blir pastorer skrämmande ofta utbrända. Därför är det viktigt att vi som blivande pastorer hittar bra sätt att ta hand om oss själva, att vi vet vad vi behöver för att fylla på med ny energi, både andligt, emotionellt och fysiskt. Charlotte gav oss ett tips: gör något varje dag, varje vecka och varje år, bara för vår egen skull.
Jag jobbar fortfarande med att hitta bra sätt att ta hand om mig själv, men har sedan några år tillbaka blivit bättre på att lyssna på mina egna behov. Ibland betyder det att jag tar en lång promenad i skogen för att samla kraft, ibland betyder det att jag släpper allt och lägger mig i sängen med en påse ostbågar och kollar på film, ibland är det något helt annat. Och jag inser mer och mer hur viktigt det är att jag prioriterar stunderna där jag fyller på ny energi och där jag kan ta emot Guds kärlek till mig och lyssna på vad Gud vill säga till mig.
Du ska älska din nästa som dig själv (Matt 22:39) är ord vi hört många gånger, och som jag verkligen tar på allvar. Vårt uppdrag som kristna är att visa Guds kärlek konkret och tydligt där vi är till dem vi möter. Och den kärleken behöver vi också visa oss själva. Tillåta oss själva att säga stopp, säga nej, vila, ta emot och släppa taget. Vi behöver det för att också kunna säga ja, ge vidare och göra det Gud kallar oss att göra.
