Se – Reflektera – Handla

Från pastorskandidaten och gästbloggaren Oscar Elfström.

Just nu läser vi en kurs som heter ”Teologins förändrade förutsättningar” där vi fördjupar oss i olika moderna teologier och teologer. Något vi precis har gått in på är befrielseteologi, som är en kristen, främst katolsk, politiskt teologisk inriktning. Den uppkom på 1960-talet i länder med stora sociala och politiska orättvisor och militärdiktaturer, främst i Latinamerika och Afrika. Den går ut på att aktivt skapa social rättvisa för de fattiga och befria de förtryckta.

När jag själv tänker på befrielseteologi har jag svårt att sätta mig in i det som dessa människor fått uppleva. Jag har svårt att förstå vad det är att leva i extrem fattigdom och förtryck.  Men jag kan bara inte låta bli att tänka på vad man kan låna från befrielseteologin i Latinamerika och sätta in i vår kontext i Sverige på 2000-talet.

Det jag främst tror vi kan låna rätt av i vårt sammanhang är arbetssättet som är karaktäristiskt för befrielseteologin: Se – Reflektera – Handla!

Detta arbetssätt tycker jag är väldigt bra och mycket aktuellt. Vi kan som individer ha nytta av det i situationer som tvingar oss att handla, men jag tror även att församlingar kan ha en stor nytta av det. Arbetssättet kan vara aktuellt i stora frågor som t ex flyktingpolitik, men jag tror också det är aktuellt i mindre frågor som hur vi löser problem i vår vardag.

En annan sak som är karaktäristiskt för befrielseteologin är att objektet också är subjektet. Det innebär att det som ska göras, ska göras tillsammans med de som har behoven. Man ser ett behov där man lever och verkar och sedan gör man något åt detta behov. Det innebär att våga se de tomrum som finns bland människor i deras sammanhang och försöka fylla dessa tomrum.

Vad finns det för tomrum där vi bor och som vi som kyrka kan försöka fylla igen? Vilka behov finns där våra församlingar är? Detta är frågor som vi kan ställa oss på nästa styrelsemöte, vid nästa kyrkfika eller när vi råkar mötas i affären. Kanske finns det flyktingar som behöver hjälp med språk, kanske finns det äldre ensamma människor som vill ha ett sammanhang, kanske kan vi hjälpa till att läsa läxor med barn och ungdomar.

Detta är tankar och funderingar jag brottas med och som jag tvingas att ta ställning till. Det är vad teologin gör med mig, jag får fundera på hur jag tänker och hur jag vill handla. Det är otroligt svårt att skriva en ganska utmanade text och samtidigt veta att jag själv kanske aldrig kommer att lyckas handla när jag bör handla. Så är det ju med Jesu uppmaningar, vi kommer aldrig att klara dem helt och fullt. Men även ett misslyckat försök är ett framsteg.

• Dela