Teologin öppnade en helt ny värld

Från Petra Jonsson, pastorskandidat och gästbloggare.

Ska man verkligen bli pastor i dagens Sverige? Det finns så många krisrapporter om kyrkornas och samfundens tillstånd att det nästan verkar vara hopplöst att ens försöka. Pastorsyrket finns aldrig med på listor över de ”10 bästa framtidsyrken” som någon har hittat på och som utlovar bra förtjänst och en trygg tillvaro för resten av livet.

Vad är det som trots allt lockar att bli pastor? Ibland kan jag inte låta bli att ställa sådana ”förnuftiga” frågor, bara för att inse att jag inte kommer fram till några svar som övertygar mitt förnuft. Ändå finns det en djup visshet om att jag är på rätt väg. Det är lite svårt att beskriva hur jag kom fram till vissheten att jag skulle bli pastor men under stora delar av mitt liv har jag engagerat mig för mänskliga rättigheter i hopp om att världen blir en bättre plats för alla.

Jag kommer från arbetarklassen och växte upp på landsbygden i södra Tyskland. Livet där var mycket traditionellt präglat. Pastorn och borgmästaren var självklara auktoriteter i byn och det var inte vem som helst som blev det. Det var ett stort steg när jag bestämde mig för att läsa juridik och så småningom bli advokat. Än så länge är jag den enda från min by som gjort det.

Det var ytterligare ett stort steg att lämna min trygga tillvaro och följa kärleken och tillsammans med min man Lars flytta till Kanada, sedan vidare till Schweiz och till sist till Sverige. Väl här i Sverige skulle jag först lära mig språket och sedan återuppta min juridiska karriär, tänkte jag. Men Gud hade andra planer och ledde mig tålmodigt in på ett annat spår.

En dag pratade jag med en pastor, Åke Jonsson, om solidaritet och under detta samtal sa han till mig att jag borde läsa teologi. Trots att jag aldrig hade kommit på en sådan tanke själv visste jag att han hade rätt. Jag älskar att få lära mig nya saker. Att ge mig in på teologi var otippat men mycket spännande. En hel ny värld öppnade sig.

För de flesta är ”att läsa teologi” nog lika med att bli pastor, men inte för mig. Hade Åke sagt att jag borde bli pastor hade jag nog slagit ifrån mig tanken. Lite märkligt är det eftersom vi höll på att förbereda en samtalspredikan denna dag vilken vi höll söndagen därpå. Jag behövde tid att få testa mig fram. Det dröjde ett år innan jag var beredd att ta ett steg till och lämna in min ansökan om att bli pastorskandidat. När jag tittar tillbaka på min väg ser jag att det fanns tillfällen där jag inte lyssnade till vad Gud ville säga till mig men det gjorde inte så mycket. Gud hittade andra sätt att tala till mig och väntade tills jag var beredd att ta nästa steg.

Kanske är denna varsamma vandring med Gud en orsak till varför jag inte oroar mig särskild mycket över min framtid som pastor. Jag vet att jag till slut kommer att hamna där jag ska vara. Kanske inte på rakaste spår och kanske tar det lite tid men om jag tar ett steg i taget kommer jag så småningom dit jag ska. Mitt val att bli pastor bygger nog inte så mycket på rationella orsaker utan grundar sig till största del på tro, hopp och kärlek. Gud älskar oss och vill oss väl och väntar på att vi vågar ta ett steg till i vår vandring med honom.

Söndagen den 10 mars är det offerdag för diakon- och pastorsutbildningen i Gemensam Framtid. Den 15-16 mars är det Öppet Hus och Kallelsedagar på THS. Inför dessa arrangemang bloggar vi på BliPastor.nu varje vardag under perioden 18 februari – 12 mars.

• Dela