Tron har inte blivit mindre!
Publicerat 5 mars, 2014
Observera
Denna text publicerades första gången den 5 mars, 2014. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.
David Wedegård har snart läst fyra år på THS. Men han har som en av de första pastorskandidaterna valt att läsa ett femte år för att inte bara få en teol kand-examen utan också en masterexamen i teologi. Här skriver han om den tro som alltid varit kyrkans tro och som därför också är Davids.
Jag tror på Gud, den allsmäktiga Fadern, som skapade himlen och jorden.
En sommar när jag hade avslutat en söndagspredikan kom en man fram till mig och frågade om jag verkligen trodde på det jag predikade om. Underlig fråga kan tyckas, men den bakomliggande föreställningen var att ju mer teologi man studerar, desto mindre tro får man. I mitt fall är det långt ifrån sanningen. Det går inte att förneka att min tro är annorlunda efter snart fyra års intensiva studier, men den är djup. Så djup att om den skulle tas ifrån mig så skulle min värld falla samman. Att läsa teologi är en process, en förberedelse och en stor förmån. Det är sant det som Paulus säger, att det är ”i honom vi lever, rör oss, och är till” (Apg 17:28) och det är teologi. Det säger något sant om Gud, ”Vi har vårt ursprung i honom”. Men Gud är också vårt mål, och jag hoppas och tror att teologin blir en hjälp för oss att vandra trons liv från honom, till honom.
Jag tror också på Jesus Kristus, Guds ende Son, min Herre.
Varje ord och mening i den Nicenska trosbekännelsen är vägd på våg. Varje ord står där av en anledning. Att Jesus Kristus är Guds ende Son, att han i verklig mening är Herre, det betyder något, inte bara för mig utan för hela världen. Människor har offrat sina liv för att vissa ord och meningar har betydelse. Jag tror inte att Jesus Kristus bara har offrat sitt liv och på den tredje dagen uppstått från de döda för att jag ska ha en skön tillvaro i himlen. Om Jesus Kristus i sann mening blivit Herre, uppstigit till himlen och nu sitter på Faderns högra sida, då får det avgörande konsekvenser för hela livet, även här och nu. Vad människor i allmänhet tycker i frågan blir irrelevant. Jesus är inte bara min personliga Herre och frälsare, han är hela världens Herre och frälsare, i detta nu, vare sig vi vill det eller inte! Därför är det inte bara jag som bekänner min tro med trosbekännelserna, det är hela kyrkans bekännelse. Detta är min starka övertygelse. Trots att jag läst teologi i fyra år på THS, eller snarare: Tack vare THS och min förberedelse till tjänst bland systrar och bröder som sant söker Jesu ansikte varje dag i teologiska studier.
Jag tror på den heliga Anden, och på hans kyrka!
Tron är inget vi själva hittar på, den får vi ta emot. Tron är aldrig oförmedlad utan utvecklas i gemenskap med andra trossyskon. Det är därför vi inte döper oss själva utan tar emot dopet. Det är därför vi inte firar nattvard ensamma utan tar emot bröd och vin med öppna händer i församlingsgemenskapen. Kyrkan är något vida mer än summan av individerna, det är en Guds skapelse. Den heliga Anden ledde den tidiga kyrkan och löftet om fortsatt ledning gäller även för oss (Matt 28:18-20).
Och jag tror också på de dödas uppståndelse och ett evigt liv. Detta borde innebära att Gud sällan har bråttom. Fråga Israels folk, som efter befrielse och frälsning från Egyptens slaveri vandrade omkring i öknen i 40 år. Gud har uppenbarligen tid, även för mig! Det innebär väl att även jag har tid för Honom.
– – – – – – – – – – – – – –
Snart är det bön- och offerdag för pastors- och diakonutbildningen i Equmeniakyrkan. I de flesta församlingar äger det rum söndagen den 9 mars. Fram till dess kommer vi att blogga på BliPastor.nu varje vardag. Vi har valt att behandla lite olika ämnen för att belysa vad pastorsutbildningen innehåller och vad det innebär att vara pastorskandidat.