Tystnaden ger Gud fritt spelrum

Observera

Denna text publicerades första gången den 19 februari, 2014. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.

DavidLundFrån gästbloggaren och pastorskandidaten David Lund.

Det var nog för en 6-7 år sen som jag hörde ordet ”retreat” för första gången. Min mamma skulle åka på en tre dagars retreat. När hon förklarade vad det innebar så skakade jag mest på huvudet. Varför åka iväg till en plats mitt ute i ingenstans och sen dessutom vara tyst en hel helg? Vad kan det vara bra för? Retreat, tänkte jag, skulle aldrig vara något för mig.

Men oj, vad fel jag hade!

Varje år åker Equmeniakyrkans pastorskandidater på en retreat. Denna gång var platsen Berget i Dalarna. S:t Davidsgården på Berget är en ekumenisk retreatgård som ligger vackert belägen strax utanför Rättvik. Här tillbringade vi fyra dagar där vi fick följa gårdens dygnsrytm. Dagarna bestod av gemensamma bönesamlingar, vägledning, bibelmeditationer och måltider.

Att omgärda sig av tystnad hör ju inte annars till vanligheten i vårt samhälle idag. Hela tiden, över allt, så möts vi av ljud. Från det att den där eländiga väckarklockan väcker oss på morgonen tills att vi somnar i soffan på kvällen av bruset från tv. Människan är en social varelse som mer än gärna använder sin röst för att prata. När vi inte pratar lyssnar vi på musik eller kollar på tv. Tillfällena då det är helt tyst runt omkring en blir bara färre och färre.

På en retreat får man vara i tystnad. Man får lära sig att bli bekväm med den. Till en början är det inte lätt. Men ju längre tiden går, ju bättre blir det. I tystnaden får man möta Gud. Min erfarenhet är att när man är i vardagen så är det lätt att livet rullar på. Det finns så mycket runt omkring oss som kan ta vår uppmärksamhet. Som kan göra att vi missar att höra Gud.

På en retreat och i tystnaden så får Gud fritt spelrum. Gud får chansen att tränga in på djupet i ens liv. I centrum får relationen med honom stå. För mig var dessa dagar oerhörda värdefulla. Jag fick chansen att ännu en gång reflektera över min kallelse till pastor men framför allt min kallelse att vara lärjunge till honom. Jag fick uppleva nåden att vila hos honom som ger mig kraft. Gud blev närvarande igen.

För 6-7 år sen tänkte jag att åka på retreat aldrig skulle vara något för mig. Jag hade fel. Kanske har du tänkt samma tanke? Pröva vettja!

– – – – – – – – –

Snart är det bön- och offerdag för pastors- och diakonutbildningen i Equmeniakyrkan. I de flesta församlingar äger det rum söndagen den 9 mars. Fram till dess kommer vi att blogga på BliPastor.nu varje vardag. Vi har valt att behandla lite olika ämnen för att belysa vad pastorsutbildningen innehåller och vad det innebär att vara pastorskandidat.