Utan gudsrelation blir det bara yta
Publicerat 24 april, 2014
Observera
Denna text publicerades första gången den 24 april, 2014. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.
Från gästbloggaren och pastorskandidaten Linnea Dyne
Kallelse är ett ord som följt mig genom uppväxten. Det har på samma gång varit lockande och svårgreppbart, jag har undrat vad det innebär att vara kallad och vad ordet ens betyder. I ärlighetens namn kan jag fortfarande ha svårt att greppa det ibland. Samtidigt har tanken på kallelse varit självklar, i meningen att alla människor har ett syfte och en plats i Guds plan för världen. Och just i det, att alla människor har ett syfte och en plats, ligger nog nyckeln till min syn på kallelse.
I tonåren var jag en ivrig förespråkare av att kallelse inte bara handlar om klassiska kall till missionär, pastor eller dylikt, utan att en människas kall lika gärna kan vara att arbeta på McDonalds, en advokatfirma eller att vara förälder. Samtidigt var det viktigt för mig att få reda på vad som var min uppgift, eller Guds stora kallelse. Jag anade att det handlade om ledarskap bland kristna människor, men att det i alla fall inte var pastor som stod på agendan. Ändå läser jag idag pastorsutbildningen på Teologiska Högskolan i Stockholm, eftersom jag känner mig kallad som en följd av flera tydliga tilltal från Gud.
Min bild av kallelse har förändrats en del de sista åren. Det är fortfarande centralt att alla människor har en kallelse över sitt liv och att vi kan söka den och kliva in i den. Samtidigt börjar jag också inse att det praktiska kallet, t.ex. yrke eller ort, kanske inte är det primära. Snarare tänker jag att den första kallelsen i varje människas liv är att leva i en relation med Gud.
Antagligen kommer pastorskallet att föra mig till olika platser och uppgifter. Det är något jag kommer att leva, göra och förhoppningsvis ha mycket glädje av. Men utan relationen med Gud blir det mest en fin yta. Att bejaka kallelsen att leva i Guds närhet blir för mig att fylla pastorskallelsen med ett gediget innehåll. På samma sätt ger relationen med Gud innehåll åt kallelsen att arbeta som socionom eller snickare. Att söka Gud är något vi kan göra i alla situationer, precis som att vi kan reflektera Gud i alla situationer.