Verklighetsförlagd utbildning

Pastorskandidatern och gästbloggaren Kajsa Werling skriver om VFU som betyder verksamhetsförlagd utbildning och som innebär att pastorskandidaterna är tre veckor i en församling under tre årskurser, alltså sammanlagt nio veckor.

Jag är sedan en dryg vecka tillbaka på THS efter ett besök i verkligheten. Den verklighet som i det här fallet var min VFU-period i en församling långt nere i de småländska skogarna. Jag älskade det besöket. Men jag älskar också att plugga (i alla fall de flesta dagarna) och så älskar jag ju den där verkligheten i församling.

Det är en ekvation som i många fall går att lösa, men ibland är den svårlöst. Som de där dagarna när jag har så svårt att få undervisningen i skolan + min kallelse och längtan efter att arbeta som pastor = sant.

Det handlar inte om att jag inte uppskattar undervisningen, för den är oftast i toppklass.

Det handlar mer om min förmåga att integrera det som jag lär mig med det som jag tror att jag kommer att göra efter mina fyra år på THS. Och jag inser när jag skriver det här att jag inte har en aning om vad jag exakt kommer att göra efter de här åren eller vad jag kommer att ha användning av. Så om ni frågar mig när jag har facit om några år, så kommer jag säkert att kunna lösa de här ekvationerna med en klackspark.

Men det innebär tyvärr inte att det blir lättare för mig att svara på dem nu.

Det är därför jag älskar verkligheten i församling så mycket. Och det är därför jag älskade mitt senaste besök i verkligheten så mycket.
Mitt besök som innebar tre veckor i en församling där jag fick vara med pastorn som arbetar där och se vad hon gör, hur hon tänker och vad hennes verklighet innebär. Och där hon kunde visa och lära mig hur hon har sammanfört det hon lärde sig under sin utbildning med det som är hennes jobb som pastor.

Där fick jag se att allt det som jag lär mig har ett syfte och att jag i min handledares arbete kunde känna igen sådant som jag sitter och pluggar i skolan. När jag pratade med henne insåg jag att vi pratar samma språk och att jag också har lärt mig en massa saker som jag redan har användning för.  Och tillsammans kunde vi lösa några av de ekvationerna som jag tycker har varit svårlösta och den känslan som då uppstod, den är oslagbar.

Det gör att min längtan efter att själv en dag få arbeta som pastor växer sig starkare och starkare. Så stark att jag mitt i allt blir avundsjuk på min handledare för att hon redan är pastor. Men vilken tur då att jag bara har tre terminer kvar av plugg, sedan är det min tur att få vara pastor.

Därför gör jag allt för att kunna lösa fler ekvationer redan nu, så att jag ännu mer kan integrera de här två delarna av mitt liv, och att inse att det är en verklighet också här och nu på skolan, det är bara en annan form på den.

Därför gör jag också mitt bästa för att njuta av nuet och för att lära mig så mycket jag bara kan. Samtidigt som jag längtar efter mer av verkligheten. Verkligheten i församling.

• Dela