Förbön och kläder

Observera

Denna text publicerades första gången den 19 maj, 2015. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.

Blogginlägg av Rune W Dahlén.

Nyss har vi avslutat Kyrkokonferensen i en ordinationsgudstjänst med mycket glädje, allvar och högtid. Så bra det blev!

Jag var en av dem som gick i processionen. Precis när jag passerade dörröppningen in i hallen där gudstjänsten skulle hållas gjorde jag en ganska stark upplevelse av att gå in i en atmosfär av bön och helighet. Jag hade svårt att hålla tillbaka tårarna. Det var ju precis detta vi hade bett om!

Av kommentarer efteråt har jag förstått att gudstjänsten blev en stark upplevelse också för de som blev ordinerade och välkomnade. Och det var ju det allra viktigaste.

Tack för era böner allesammans!

Kyrkokonferensen inleddes också med förbön för nya diakoner och pastorer. Det var i torsdagsmorgonens gudstjänst där de som skulle gå in i Vägledningsåret kallades fram för att vi skulle kunna be för dem.

DSC_0024Samling innan gudstjänsten i torsdags med de som nu går in i
Vägledningsåret och de som var förebedjare

De som nu går in i Vägledningsåret är följande personer:

Pastorer:
Ivani Ahlberg
Johanna Buller
Linnea Dyne
Johanna Fredrixon
Karin Fritzson
Johanna Johansson
Marcus Johansson
Karen Magnin Andersson
Oscar Marklund
Gunilla S Olofsson
David Wedegård
Bengt Åkesson

Diakoner:
Karin Henningsson
Peter Karlbom
Lise-Lotte Karlsson
Maria Lundin
Sara Löfstedt
Elisabeth Rydsmo
Johanna Vingren

Om du vill vara med och be för de nya pastorerna och diakonerna så här i efterhand kan du till exempel göra följande bön till din. Den bads vid förbönsakten.

Gud, tack att du kallar alla människor till gemenskap med dig och till tjänst i ditt rike. Tack att vi med våra olika gåvor får komplettera varandra. Hjälp dem som idag sänds ut i tjänst att förbli i din kärlek och att kunna ge den vidare till andra. Vi ber för dem som redan har en församlingstjänst, de som snart ska gå ut i en och de som ännu söker tjänst. Hjälp dem alla att få vara till glädje och välsignelse, att arbeta hårt och vila tungt. Låt dem få bära frukt, låt människor få komma till tro genom deras liv, ord och handling, låt dem få mogna och vara visa. Tack att du ger oss alla av din nåd, dina utmaningar och dina möjligheter. Amen.

DSC_0839

Den som vägleder är i första hand Kristus. Målning i Åmåls kyrka av konstnären Olle Hjortzberg

När man går in i Vägledningsåret ska de flesta studier vara klara, även om man kan ha en del studierester fram till den 1 mars det år man blir ordinerad. Detta är alltså i princip ett år mellan studier och ordination. Samtidigt är det första året i tjänst, en tjänst som man i regel fortsätter efter ordinationen. Under tiden får man kalla sig pastor respektive diakon.

Här kan du läsa mer om Vägledningsåret.

Några har undrat varför inte de som fick förbön inför Vägledningsåret använde pastors- respektive diakonskjorta. Det hade ju blivit mer enhetligt framme på podiet då.

När vi införde Vägledningsåret var vi noga med att de blivande medarbetarna inte skulle få mindre förbön än tidigare, utan mer. Det ledde till att de får förbön i två kyrkokonferenser efter varandra. Men då gäller det att förbönen i den första konferensen inte förväxlas med ordinationsakten ett år senare. Därför hade vi sagt att de som skulle få förbön i torsdags morse inte skulle ha diakon- eller pastorsklädsel.

Bland de som fick förbön i förra kyrkokonferensen var det någon som också teologiskt var tveksam till att använda pastorsklädsel under Vägledningsåret, utan ville göra det först vid ordinationen. Andra ville att välkomstgudstjänsten i församlingen skulle bli ett så viktigt steg som möjligt och ville därför ta på sig pastorskragen för första gången i samband med den.

När vi förberedde förbönsakten förra vårvintern var det viktigt för oss att gå dessa personer till mötes, och eftersom ingen av dem tyckte det var livsviktigt att ha rundkrage på sig vid förbönsakten sa vi att ingen skulle göra det. Just för att det skulle bli mer enhetligt. Och då var det naturligt att vi gjorde likadant i år.

När vi nu genomfört ett första Vägledningsår ska vi utvärdera det. Vi tror att vi är på rätt väg, men inget är så bra utan att det kan bli ännu bättre.