Tack Edsbyn och Arbrå!

Från pastorskandidaten och gästbloggaren Johanna Johansson från Hökerum i Västergötland.

För några år sedan hade vi Motstånd som tema i vår tidning Årsringar. Jag tyckte det var ett lite konstigt tema. Visserligen kunde jag i början av min kallelse se vissa praktiska, yttre hinder, men jag har alltid gått med ett glatt hjärta.

Men redan samma vår fick jag känna av mitt eget, inre motstånd. Antagningsnämnden hade bestämt att jag skulle tjänstgöra som sommarpastor någon gång under min utbildning och det var jag helt införstådd med, men jag hade ingen brådska. Det kunde ju vänta ett år.

Under våren läste jag en annons om att Edsbyns missionsförsamling sökte en sommarpastor. Annonsen lockade, men jag hade verkligen inga planer på att lämna familjen för att arbeta som sommarpastor 50 mil hemifrån. Mitt eget motstånd var starkt och nog trodde jag att man och dotter skulle protestera om jag lämnade dem själva större delen av sommaren. Det visade sig dock att familjen inte hade några som helst invändningar och trots mitt stora, inre motstånd sökte jag tjänsten.

Det blev en väldigt bra sommar!

Församlingens verksamhet är under sommaren förlagd till sommarhemmet Kägelholmen. Det ligger lummigt inbäddat på en liten holme i Voxnan och är granne med den stora bandyarenan. Här serveras goda bakverk och matpajer och många kommer till Kägelholmen bara för att koppla av och njuta av lugnet och stillheten en stund.

Den sommaren fick jag bland annat agera mötesledare på lördagskvällar och några söndagar, leda dagledigträffar och bönestunder, hålla andakt på äldreboende och ordna aktiviteter för ungdomarna. Jag fick predika vid flera tillfällen och det gav mig möjlighet att prova olika sätt att skriva ner min predikan (ordagrant, med stödord eller som en mindmapping-karta). Sommaren i Edsbyn kunde jag praktisera det jag lärt mig i olika sammanhang.

Som sommarpastor har man också en fantastisk möjlighet att lära känna en annan del av Sverige. Jag besökte bland annat några Hälsingegårdar med deras fantastiska väggmålningar. Att få plocka hjortron och äta kôlbullar hörde också till upplevelserna. Möten med människorna är en del av livets väsentligheter och många av dem jag träffade bär jag fortfarande med mig i mina tankar.

Sommaren gick fort och det var inte förrän det var dags att lämna församlingen som jag förstod hur mycket alla dessa människor kommit att betyda för mig. Med sorg i hjärtat åkte jag därifrån, men som tur är kan man ju ta med sig alla sina minnen.

När Forsbrokyrkan i Arbrå nästa år sökte en sommarpastor kändes inget motstånd inom mig. Snarare en glädje att få återse Hälsingland. Jag bodde på loftet i deras sommarhem Fagernäs vid Ljusnans strand. De första veckorna var det iskallt och regn, men sedan blev det en kanonsommar. Jag åt frukost utomhus med utsikt över Ljusnan, badplatsen låg bara nerför backen och solnedgångarna var fantastiska. Jag hade ofta sällskap av småfåglar som var av en annan sort än de som jag brukar se i mina hemtrakter.

 

På Fagernäs gjorde jag ungefär samma saker som i Edsbyn, men här fick jag också ta hand om Barnens minuter i gudstjänsten. Det var nytt för mig och jag lärde mig att ta hjälp av de dockor som de brukade använda. Även om mjukishunden Alfred, som kom som en födelsedagspresent på posten från min familj, snart tog över föreställningen. Den största utmaningen var att på tisdagskvällarna ordna gemenskapskvällar för gammal och ung. Samtidigt var det väldigt roligt att hitta på aktiviteter som kunde passa alla åldrar.

Dessa två somrar har gett mig så otroligt mycket och jag tror också att jag har fått betyda något för människorna i dessa församlingar. Vi har delat vardagen, men också glädjen och sorgen, jag har fått närvara vid barndop och fått biträda vid begravning. Jag har varit med barn, ungdomar, vuxna och äldre. Tänk att på detta sätt få kliva in och dela livet med församlingen. Helt enkelt fantastiskt!

Att vara sommarpastor handlar om en ny plats, nytt boende, nya människor, nya uppdrag, nya erfarenheter. Det handlar om en kort tid, kanske fem eller sex veckor, men det är en erfarenhet för resten av livet. Jag vill tacka de församlingar som under åren har gett oss pastorskandidater en möjlighet att prova på jobbet som pastor under några sommarveckor. Det är ovärderligt för oss!

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Snart är det bön- och offerdag för pastors- och diakonutbildningen i Equmeniakyrkan. I de flesta församlingar äger det rum söndagen den 8 mars. Och den 20-21 mars är det Öppet hus och Kallelsedagar på Campus Bromma (THS och Bromma folkhögskola), med sista anmälningsdag den 12 mars. Fram till dess kommer vi att blogga på BliPastor.nu varje vardag. Vi har valt att behandla lite olika ämnen för att belysa vad pastorsutbildningen innehåller och vad det innebär att vara pastorskandidat.

Att anställa en sommarpastor är ett tillfälle för alla församlingar som vill något mer. Att vara sommarpastor är också en enorm förmån för dem som förbereder sig för att bli pastorer. Tyvärr är det allt för få församlingar som är beredda att ge sommarjobb till pastorskandidater. Du kan läsa mer om sommarpastor här.

• Dela